Spänningshuvudvärk

Den exakta uppkomstmekanismen bakom spänningshuvudvärk är inte känd, men statiska arbetsställningar och brist på motion utsätter för spänningshuvudvärk. Sporadisk spänningshuvudvärk kan t.ex. orsakas av konstant muskelspänning i samband med dåliga arbetsställningar. Vid kronisk spänningshuvudvärk upprätthålls smärtan också av överspänning i smärtbanorna i det centrala nervsystemet. Spänningshuvudvärk kan uppstå även om man inte upplever eller kan påvisa muskelspänningar i nack- och axelområdet.

Antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. ibuprofen) är vanligtvis effektiva för att behandla anfall, men inte om de tas för ofta (maximal användning 10–15 dagar per månad). Om spänningshuvudvärken förekommer ofta kan amitriptylin sättas in som förebyggande läkemedel i låg dos (t.ex. 10–20 mg på kvällen) under 3–6 månader, längre vid behov. Kroppsvård och icke-medicinska metoder är också viktiga. Övningar för att stärka nack- och axelmusklerna, kontroll av hållningen och pausgymnastik under arbetsdagen, kontroll av arbetsergonomi och arbetsställningar är viktiga. Massage, fysioterapi och akupunktur är värda att pröva på. Fysioterapeuten kan ge bra tips för självständig träning. Den egna motionen är i slutändan det viktigaste av allt. Det är viktigt att hitta grenar som passar en själv och som man tränar regelbundet.

Om egenvård inte hjälper och huvudvärken stör livet, eller om andra symtom utöver smärtan förekommer, lönar det sig att uppsöka en läkare inom primärvården för en bedömning. Att föra huvudvärksdagbok före besöket och anteckna vilka smärtstillande läkemedel och andra behandlingar som använts kan hjälpa till att reda ut situationen. Att börja med förebyggande medicinering lindrar vanligtvis symtomen. Vissa människor märker de goda effekterna av den förebyggande medicineringen snabbt, andra först efter flera månaders behandling, så behandlingen kräver långsiktighet.