Efter en stroke identifieras de individuella riskfaktorerna, det vill säga orsakerna som ledde till stroken. För alla påbörjas en medicinering som hämmar blodets koagulering. De flesta får också blodtrycks- och kolesterolmedicinering, eftersom de har visat sig minska risken för återfall och dödsfall. De flesta av medicineringarna är livslånga. Om du får biverkningar av någon medicinering kan du tillsammans med din läkare planera att byta till ett substitut.
Allmänna läkemedel efter en stroke
Läkemedel används för att förhindra återfall och för att behandla de individuella orsakerna till en stroke.
Alla som har haft en hjärninfarkt eller TIA börjar behandlas med ett läkemedel som påverkar blodkoaguleringen för att förhindra nya proppar.
Läkemedel som påverkar trombocytfunktionen (antitrombotiska läkemedel) förebygger effektivt nya arteriella proppar. Det vanligaste läkemedlet som påverkar trombocyterna är en kombination av aspirin och dipyridamol (Orisantin®). Alternativt kan klopidogrel (Plavix®, Clopidogrel®, Grepid®), enbart acetylsalicylsyra (ASA®, Asperin Cardio®, Primaspan®, Bartal®, Disperin®) eller i sällsynta fall enbart dipyridamol (Persantin®) användas.
Om proppen kommer från hjärtat kan så ett kallat blodförtunnande läkemedel vara ett alternativ. Dessa inkluderar warfarin (Marevan®), apixaban (Eliquis®), dabigatran (Pradaxa®), rivaroxaban (Xarelto®) och edoxaban (Lixiana®).
De blodförtunnande läkemedlen ökar risken för blödningar. Berätta alltid för din läkare/tandläkare om din behandling, särskilt om du ska genomgå en operation eller även ett mindre ingrepp. I detta fall måste medicineringen pausas under en tid. Warfarinmedicinering kräver också regelbundna blodprovskontroller. Ibland på sjukhus, och i särskilda fall hemma, injiceras blodförtunnande läkemedel under huden på buken.
Behandling med läkemedel som påverkar blodkoaguleringen är i allmänhet livslång, så du ska inte sluta ta dem utan att först rådgöra med din behandlande läkare.
Efter en hjärnblödning pausas en medicinering som påverkar blodkoaguleringen och kan påbörjas på nytt vid ett senare tillfälle efter individuellt övervägande. Ibland avstår man helt från blodförtunnande läkemedel eller övergår till exempel till enbart aspirin.
Blodtrycksmedicinering förhindrar en ny stroke, även om blodtrycksnivån är normal. Detta är anledningen till att en blodtrycksmedicinering påbörjas för nästan alla patienter. Blodtrycksläkemedel inkluderar ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumkanalblockerare, vätskedrivande läkemedel och betablockerare.
För mer information om blodtrycksläkemedel, besök Hjärtförbundets webbplats:
Så kallade statiner används främst för att sänka blodfettvärden. Ett statinläkemedel minskar antalet nya arteriella blodproppar i hjärnan med ungefär en femtedel. Kranskärlssjukdom berättigar till specialersättning för medicineringen på grundval av ett B-intyg som en läkare har utfärdat. Läkemedlet ges till alla patienter som har haft en hjärninfarkt.
Statinläkemedel kan ibland orsaka muskelsmärta eller förhöjda levervärden. När du har påbörjat medicineringen kan du kontrollera dina levervärden och muskelenzymvärden en gång på din lokala hälsostation. I allmänhet tolereras statiner väl och om en statin ger biverkningar kan den bytas ut mot en annan statin. De flesta hittar ett lämpligt läkemedel.
Mer information om kolesterolläkemedel finns på Hjärtförbundets webbplats:
Förhöjda blodsockervärden ökar också risken för kärlsjukdomar, så det är viktigt att se till att sänka blodsockervärdena. Om sockervärdena inte korrigeras genom kostförändringar eller om diabetes diagnostiseras, påbörjas en diabetesmedicinering. Sockernivåerna kan sänkas antingen med tabletter eller injicerat insulin eller en kombination av båda.
Mer information om diabetesläkemedel finns på Diabetesförbundet i Finlands webbplats:
Uppdaterad 4.9.2023