De vanligaste utgångslägen för hjärnmetastaser är cancer i lungorna, brösten, njurarna och melanom. Cirka 40 procent av patienterna har endast en metastas. På basis av symtomen kan man inte skilja mellan en tumör som har sitt ursprung i hjärnan och en metastas. En MR- eller CT-undersökning visar vanligtvis en väldefinierad metastas och omgivande svullnad. Ibland kan inte ens bilddiagnostiken skilja mellan en metastas och en tumör som har sitt ursprung i hjärnan.
Behandling av metastaser
En metastas kan vid behov avlägsnas genom operation. Selektiv strålbehandling, dvs. stereotaktisk strålbehandling gör det möjligt att ge en hög lokal stråldos till metastaser som är mindre än tre centimeter stora, men antalet metastaser som kan behandlas är begränsat.
Symtomen blir oftast lindrigare inom 2–4 veckor. Huvudvärken försvinner hos 60–70 procent av patienterna, illamåendet hos 80 procent och de neurologiska symtomen hos ungefär hälften. Den vanligaste behandlingen av hjärnmetastaser är extern strålbehandling, som effektivt lugnar ner inte bara de metastaser som syns på röntgenbilderna utan även de mindre mikrometastaserna. Om det finns många metastaser och i olika delar av hjärnan behandlas hela hjärnan, annars övervägs en riktad behandling. Behandlingen ges vanligtvis under en tvåveckorsperiod på vardagar.
Patientens symtom lindras snabbt med dexametason (kortison), som ges omedelbart efter att metastaserna upptäckts. På grund av det stora antalet biverkningar som är förknippade med långvarig användning är kortison, strävar man dock efter att bli av med det så snabbt som möjligt.