Vid djup hjärnstimulering placeras permanenta elektroder i hjärnan och under huden på halsen, med ledningar som går till en liten elektrisk generator placerad i bröstområdet. Generatorerna byts ut var 3–5 år eller laddas ungefär en gång i veckan (jämför med att ladda en telefon). Med hjälp av elektroder som är lokalt installerade i hjärnan justeras elektriska förbindelser mellan mellanhjärnans kärnor och hjärnbarken för att lindra symtomen på Parkinsons sjukdom. Behandlingssvaret är vanligtvis bra. Lämpligheten för behandlingsmetoden övervägs alltid noggrant.
Djup hjärnstimulering (DBS) vid behandling av Parkinsons sjukdom
Genom att installera elektroder i hjärnan kan man ofta få god lindring av symtomen på Parkinsons sjukdom.
Symtomen på Parkinsons sjukdom försvårar ditt liv avsevärt och läkemedelsbehandling ger inte längre förbättring av din funktionsförmåga trots försök.
Din hälsa och mentala välbefinnande är, förutom Parkinsons sjukdom, rimliga eller bra. Om symtomen på Parkinsons sjukdom kan lindras har du förutsättningar och vilja för ett aktivt och meningsfullt liv.
Stimulatorn är en behandlingsmetod för avancerad sjukdom. Det kräver hjärnkirurgi och engagemang i behandlingen. I den nationella rekommendationen för god medicinsk praxis för Parkinsons sjukdom definieras vem som stimulatorbehandling kan övervägas för.
Parkinsons sjukdom bör vanligtvis ha varat i minst 5 år. Vid denna tidpunkt har Parkinson plus-syndrom diagnostiserats i gruppen. Vid Parkinson plus-syndrom ger stimulatorn ingen hjälp.
Om patienten har läkemedelsresistent, svår vilotremor kan stimulatorn övervägas att sättas in tidigare.
När behandlingen påbörjas bör patienten förstå att det inte handlar om en botande behandling för Parkinsons sjukdom utan en symtomlindrande behandling. Stimulatorn förhindrar inte sjukdomens progression, men behandlar symtomen långsiktigt.
I allmänhet sätts stimulatorer in på personer under 70 år, men åldersgränsen är inte absolut.
Patientens somatiska hälsotillstånd bör annars vara bra eller måttligt, så att operationen inte utgör en större risk för patienten än vanligt. Blodförtunnande medicinering kan utgöra ett hinder om den inte kan pausas under operationen.
Funktionsnedsättning på demensnivå eller svår psykiatrisk sjukdom är kontraindikationer eftersom dessa försvårar användningen av enheten och anpassningen till den.
För att utesluta sjukdomar genomgår patienten en MR-undersökning av huvudet och en neuropsykologisk undersökning under den bästa levodopa-responsen (antingen av den remitterande neurologen på det egna områdets sjukhus eller under en avdelningsvistelse) för att säkerställa att patienten inte har en mer omfattande och svår kognitiv nedsättning. Lätt kognitiv nedsättning är inte ett hinder för behandlingen.
Symtomen på Parkinsons sjukdom bör reagera på levodopa. Neurologen gör ett levodopatest på patienten för att säkerställa detta. Innan behandlingsbeslutet fattas görs levodopa-testet på alla på avdelningen.
Från Förbundet för rörelsestörningssjukdomar kan du få mer information om DBS-behandling
Om du har en behandlande neurolog kan hen ge dig mer information. Stimulatorer sätts dock endast in på universitetssjukhus i Finland och kompetensen är koncentrerad till dessa centra. Om du tillsammans med din behandlande läkare tror att du är lämplig för denna behandlingsmetod gör din läkare en remiss för bedömning till kompetenscentret för djup hjärnstimulering. Du får mer information så att du bättre kan bedöma din egen vilja till behandlingen och samtidigt bedöma om du är lämplig för denna behandlingsmetod. Du skickas alltså inte för att få en stimulator utan för en bedömning av om behandlingsmetoden är lämplig för just dig.
Vid hjärnoperationen borrar neurokirurgen två små hål i skallen genom vilka de trådliknande tunna elektroderna via en säker väg styrs till rätt plats. Elektroderna skadar inte hjärnan. Förutom elektroderna placeras en pulsgenerator (batteri) i bröstområdet under huden under operationen. Denna strömkälla ansluts med hjälp av två subkutana ledningar till de redan installerade elektroderna. De hjärnområden som omges av elektroder stimuleras med kontinuerlig elektrisk stimulering. Elektrisk stimulering kan påverkas med hjälp av en separat, extern, justeringsenhet genom att ändra inställningarna.
Operationen tar 3–6 timmar. Den kan utföras huvudsakligen vaken med lokalbedövning, delvis under narkos, eller helt under narkos beroende på den behandlande enhetens praxis. Sjukhusvistelsen varar vanligtvis cirka 3–5 dagar.
Ingreppet innefattar justeringsåtgärder som vanligtvis utförs av neurologer på neurologkliniken. Dessa justeringsperioder sker omedelbart efter operationen samt cirka 1, 2, 3 och 6 månader efter operationen. Parkinson-medicineringen är pausad cirka 12 timmar före stimulatorns justeringsbesök.
Vid djup hjärnstimulering matas elektrisk ström in i hjärnan från pulsgeneratorn via elektroderna. Beroende på symtomen justerar läkaren pulsens varaktighet, spänning och frekvens. Antalet och placeringen av elektroderna beror också på symtomen. Vid Parkinsons sjukdom har DBS-behandlingen riktats mot den subthalamiska kärnan (STN) och globus pallidus interna (GPi), som är de djupa delarna av hjärnan vars stimulering modifierar de kretsar mellan hjärnbarken och basala ganglierna som är centrala för sjukdomen.
Målet med behandlingen är att hitta de optimala inställningarna där stimuleringen lindrar de motoriska symtomen på Parkinsons sjukdom; tremor, stelhet och rörelsehämning samt jämnar ut den dagliga fluktuationen. Ofta kan patientens levodopa-dos också minskas under stimulationsbehandlingen.
Stimulatorn måste justeras flera gånger efter ingreppet för att hitta de optimala inställningarna. Förutom de inställningar som läkaren gör har patienten en egen patientkontrollenhet, med vilken hen vid behov kan stoppa och starta behandlingen och även göra ändringar inom sina justeringsramar. Oftast innebär detta att höja eller sänka strömmen. Användningen av patientens kontrollenhet lärs ut efter operationen. Patienten är expert på sin egen sjukdom och deltar därmed aktivt i utvärderingen av sin behandling.
DBS-behandlingens effekt är individuell och kan bedömas först efter de initiala justeringarna (ofta cirka 6 månader efter).
Behandlingen bromsar inte sjukdomens progression, och därför är DBS-effektens varaktighet också individuell. Enligt studier kan DBS-behandling ge effekt i minst 5–7 år, men det finns också studier som visar att behandlingseffekten varar i över 10 år.
Varför skulle jag överväga en djup hjärnstimulator?
Symtomen på Parkinsons sjukdom försvårar ditt liv avsevärt och läkemedelsbehandling ger inte längre förbättring av din funktionsförmåga trots försök.
Din hälsa och mentala välbefinnande är, förutom Parkinsons sjukdom, rimliga eller bra. Om symtomen på Parkinsons sjukdom kan lindras har du förutsättningar och vilja för ett aktivt och meningsfullt liv.
För vem kan en stimulator övervägas?
Stimulatorn är en behandlingsmetod för avancerad sjukdom. Det kräver hjärnkirurgi och engagemang i behandlingen. I den nationella rekommendationen för god medicinsk praxis för Parkinsons sjukdom definieras vem som stimulatorbehandling kan övervägas för.
Parkinsons sjukdom bör vanligtvis ha varat i minst 5 år. Vid denna tidpunkt har Parkinson plus-syndrom diagnostiserats i gruppen. Vid Parkinson plus-syndrom ger stimulatorn ingen hjälp.
Om patienten har läkemedelsresistent, svår vilotremor kan stimulatorn övervägas att sättas in tidigare.
När behandlingen påbörjas bör patienten förstå att det inte handlar om en botande behandling för Parkinsons sjukdom utan en symtomlindrande behandling. Stimulatorn förhindrar inte sjukdomens progression, men behandlar symtomen långsiktigt.
I allmänhet sätts stimulatorer in på personer under 70 år, men åldersgränsen är inte absolut.
Patientens somatiska hälsotillstånd bör annars vara bra eller måttligt, så att operationen inte utgör en större risk för patienten än vanligt. Blodförtunnande medicinering kan utgöra ett hinder om den inte kan pausas under operationen.
Funktionsnedsättning på demensnivå eller svår psykiatrisk sjukdom är kontraindikationer eftersom dessa försvårar användningen av enheten och anpassningen till den.
För att utesluta sjukdomar genomgår patienten en MR-undersökning av huvudet och en neuropsykologisk undersökning under den bästa levodopa-responsen (antingen av den remitterande neurologen på det egna områdets sjukhus eller under en avdelningsvistelse) för att säkerställa att patienten inte har en mer omfattande och svår kognitiv nedsättning. Lätt kognitiv nedsättning är inte ett hinder för behandlingen.
Symtomen på Parkinsons sjukdom bör reagera på levodopa. Neurologen gör ett levodopatest på patienten för att säkerställa detta. Innan behandlingsbeslutet fattas görs levodopa-testet på alla på avdelningen.
Var kan jag få mer information?
Från Förbundet för rörelsestörningssjukdomar kan du få mer information om DBS-behandling
Om du har en behandlande neurolog kan hen ge dig mer information. Stimulatorer sätts dock endast in på universitetssjukhus i Finland och kompetensen är koncentrerad till dessa centra. Om du tillsammans med din behandlande läkare tror att du är lämplig för denna behandlingsmetod gör din läkare en remiss för bedömning till kompetenscentret för djup hjärnstimulering. Du får mer information så att du bättre kan bedöma din egen vilja till behandlingen och samtidigt bedöma om du är lämplig för denna behandlingsmetod. Du skickas alltså inte för att få en stimulator utan för en bedömning av om behandlingsmetoden är lämplig för just dig.
Hur sätts stimulatorn in?
Vid hjärnoperationen borrar neurokirurgen två små hål i skallen genom vilka de trådliknande tunna elektroderna via en säker väg styrs till rätt plats. Elektroderna skadar inte hjärnan. Förutom elektroderna placeras en pulsgenerator (batteri) i bröstområdet under huden under operationen. Denna strömkälla ansluts med hjälp av två subkutana ledningar till de redan installerade elektroderna. De hjärnområden som omges av elektroder stimuleras med kontinuerlig elektrisk stimulering. Elektrisk stimulering kan påverkas med hjälp av en separat, extern, justeringsenhet genom att ändra inställningarna.
Operationen tar 3–6 timmar. Den kan utföras huvudsakligen vaken med lokalbedövning, delvis under narkos, eller helt under narkos beroende på den behandlande enhetens praxis. Sjukhusvistelsen varar vanligtvis cirka 3–5 dagar.
Ingreppet innefattar justeringsåtgärder som vanligtvis utförs av neurologer på neurologkliniken. Dessa justeringsperioder sker omedelbart efter operationen samt cirka 1, 2, 3 och 6 månader efter operationen. Parkinson-medicineringen är pausad cirka 12 timmar före stimulatorns justeringsbesök.
Hur fungerar djup hjärnstimulering och hur används det?
Vid djup hjärnstimulering matas elektrisk ström in i hjärnan från pulsgeneratorn via elektroderna. Beroende på symtomen justerar läkaren pulsens varaktighet, spänning och frekvens. Antalet och placeringen av elektroderna beror också på symtomen. Vid Parkinsons sjukdom har DBS-behandlingen riktats mot den subthalamiska kärnan (STN) och globus pallidus interna (GPi), som är de djupa delarna av hjärnan vars stimulering modifierar de kretsar mellan hjärnbarken och basala ganglierna som är centrala för sjukdomen.
Målet med behandlingen är att hitta de optimala inställningarna där stimuleringen lindrar de motoriska symtomen på Parkinsons sjukdom; tremor, stelhet och rörelsehämning samt jämnar ut den dagliga fluktuationen. Ofta kan patientens levodopa-dos också minskas under stimulationsbehandlingen.
Stimulatorn måste justeras flera gånger efter ingreppet för att hitta de optimala inställningarna. Förutom de inställningar som läkaren gör har patienten en egen patientkontrollenhet, med vilken hen vid behov kan stoppa och starta behandlingen och även göra ändringar inom sina justeringsramar. Oftast innebär detta att höja eller sänka strömmen. Användningen av patientens kontrollenhet lärs ut efter operationen. Patienten är expert på sin egen sjukdom och deltar därmed aktivt i utvärderingen av sin behandling.
Hur länge fungerar DBS?
DBS-behandlingens effekt är individuell och kan bedömas först efter de initiala justeringarna (ofta cirka 6 månader efter).
Behandlingen bromsar inte sjukdomens progression, och därför är DBS-effektens varaktighet också individuell. Enligt studier kan DBS-behandling ge effekt i minst 5–7 år, men det finns också studier som visar att behandlingseffekten varar i över 10 år.
Uppdaterad 17.6.2025