Kraftig huvudvärk är det vanligaste symtomet på sinustrombos hos nio av tio personer som har insjuknat. Andra typiska symtom är synrubbningar, illamående och kräkningar. Sinustrombos orsakar ofta en ökning av det intrakraniella trycket.
Neurologiska bortfall
Fyra av tio insjuknade utvecklar också en eller flera neurologiska bortfall, till exempel svaghet i extremiteterna på ena sidan av kroppen eller nedsatt funktion i nedre delen av ansiktet (till exempel hängande mungipa), talsvårigheter, synrubbningar eller nedsatt medvetandegrad. Neurologiska bortfall uppstår när en del av hjärnvävnaden inte får tillräckligt med syre, till exempel på grund av en hjärninfarkt eller hjärnblödning.
Skadeområdets lokalisering och omfattning avgör konsekvenserna av sinustrombos. Skador på vänstra sidan av hjärnan kan till exempel orsaka talstörningar (afasi), svaghet i extremiteterna och/eller en känselstörning i högra sidan av kroppen. Skador på den högra hjärnhalvan orsakar symtom på vänstra sidan av kroppen. Uppdelningen mellan vänster och höger hjärnhalva är dock inte alltid helt entydig.
Epilepsi
Sinustrombos kan leda till epilepsi. Epileptiska anfall orsakas av en plötslig störning i den elektriska aktiviteten i hjärnbarken. Epileptiska anfall förekommer hos fyra av tio patienter med sinustrombos.
Om du har haft ett eller flera epileptiska anfall ordineras du ett epilepsiläkemedel. Epileptiska anfall uppträder vanligtvis endast i de tidiga stadierna efter att man har drabbats av sinustrombos.
Den genomsnittliga behandlingstiden med epilepsiläkemedel varierar från tre till sex månader. Om anfallen fortsätter, fortsätter din medicinering, ibland under resten av livet. Efter ett epileptiskt anfall är personen förbjuden att köra motorfordon. Körförbudets längd beror på risken för återfall och fordonskategori.