En hjärntumör eller metastas orsakar svullnad i den omgivande hjärnvävnaden. Svullnad orsakar ofta neurologiska symtom genom att störa nervcellernas normala funktion. Symtomen som orsakas av svullnad beror på svullnadens läge och hur stor den är. Neurokirurgiska ingrepp, strålbehandling och cytostatikabehandling kan ibland bidra till svullnad.
Kortisonbehandling vid svullnad som orsakats av en hjärntumör har använts i årtionden. Syftet med medicineringen är att lindra de neurologiska symtom som patienten upplever och att minska svullnaden som tumören orsakar. Om patienten har symtom orsakad av svullnad vid diagnostillfället påbörjas kortisonbehandling omedelbart. Behandlingen fortsätter vanligtvis efter biopsin eller efter att tumören avlägsnats för att förhindra svullnad efter operationen. Under strålbehandling fortsätter man också med kortisonbehandling för att förebygga svullnad som orsakas av behandlingen.
Kortison som används mest
Dexametason är det kortison som används mest. När dosen ges en gång dagligen bör dexametason ingå i patientens morgonmedicin, och när dosen ges två gånger dagligen bör medicinerna tas på morgonen och eftermiddagen. Detta beror på att en kvällsdosering ofta stör sömnrytmen hos patienterna, vilket redan från förr förekommer hos nästan alla patienter med hjärntumörer. Ett läkemedel som skyddar magen används tillsammans med kortison.
På sjukhuset kan kortison också ges i muskeln eller venen. Dosen minskas gradvis efter operationen och avslutandet sker genom gradvis minskning av dosen.
Patienten bör söka vård om hen får feber över 38 °C utan tecken på infektion, ont i magen, blod i avföringen, snabb viktökning, sår eller beläggning i munnen, ökat urinbehov, törst, balansproblem eller ökad risk för fallolyckor.