Man kan utforska sin egen anpassningsförmåga genom att minnas svåra skeden man själv gått igenom. Anpassningsförmåga är inte ett personlighetsdrag eller en inneboende egenskap hos individen, utan en färdighet som alla kan öva upp. Anpassningsförmågan påverkas av individens egna erfarenheter och samspelet mellan positiva och negativa faktorer i den närmaste kretsen och omgivningen. Anpassningsförmågan ökar med åldern, i och med att man utvecklar egenskaper som gör det lättare att hantera de flesta av de upprepade motgångar man möter. Ibland hittar man färdigheterna och styrkan när man inte har något val.
Anpassningskurser och kamratstöd från patientföreningar är oerhört viktiga i denna situation. Det finns många olika skeden som återkommer under sjukdomen. När symtomen är väl under kontroll är det lättare att anpassa sig till situationen, men när symtomen är svåra kommer de dåliga känslorna upp till ytan igen. Det är naturligt att dessa skeden växlar. Efter att man accepterat situationen kan det fortfarande förekomma tillfälliga sämre skeden. Som sjuk kan man känna ilska, bitterhet och skuldkänslor. Har mina egna levnadsvanor kanske bidragit till min sjukdom? Då hjälper fakta, som motbevisar orealistiska tankar.
Upprätthållandet av funktionsförmågan och anpassningen främjas av: