Risken för återfall efter att ha avslutat medicineringen är 30–60 procent hos vuxna. Risken för återfall är mer än dubbelt så stor som vid fortsatt medicinering.
En låg risk för återfall förutses om man uppnår anfallsfrihet genast i början av behandlingen. Faktorer som förutsäger en hög risk för återfall inkluderar förekomsten av anfall med medvetslöshet och kramper eller myokloniska anfall, dålig terapirespons i början av behandlingen, behov av flera epilepsiläkemedel och att man har haft aktiv epilepsi över tio år. Dessutom motiverar en känd strukturell eller genetisk orsak till epilepsin en fortsatt medicinering, medan ett EEG-fynd är till liten hjälp för att förutsäga tendensen till återfall hos en vuxen och ett EEG rekommenderas inte när man överväger att avsluta medicineringen.
Innan medicineringen avslutas diskuterar läkaren med patienten om risken för återfall, de faktorer som påverkar risken för återfall och effekterna av eventuella återfall på arbets- och körförmågan. Det är också viktigt att notera att hos cirka 10 procent av patienterna som får återfall efter att ha avslutat medicineringen, återställs inte anfallsfriheten genom att den tidigare medicineringen återupptas.
Avslutandet av behandling med epilepsiläkemedel sker stegvis, vanligtvis under flera månader, eftersom ett plötsligt avslutande kan öka risken för anfall. Om patienten får ett anfall efter att ha slutat ta läkemedlet ska medicineringen påbörjas på nytt och ett försök på ett nytt avslutande ska endast göras i undantagsfall.