header.go-to-content
header.links.hubs.name
header.links.my-path.name
header.links.pro.name
buttons.search-button
Suomeksi
login
buttons.menu
Hus
Hus
Hus
Allergi- och astmahuset
Barnhuset
Blodkärlshuset
Cancerhuset
Diabeteshuset
Hjärnhuset
Hudsjukdomshuset
Huset för genetik och sällsynta sjukdomar
Huset för ögonsjukdomar
Huset för hjärtsjukdomar
Hälsoviktshuset
Hörselhuset
Infektionshuset
Jourhuset
Kamrathuset
Kvinnohuset
Ledhuset
Lunghuset
Läkemedelshuset
Maghuset
Manshuset
Njurhuset
Operationshuset
Palliativa huset
Psykporten
Rehabiliteringshuset
Reumahuset
Smärtkontrollhuset
Sårhuset
Transplantationshuset
Undersökningshuset
Ungdomshuset
Hjärnhuset
Hjärnhuset
Hjärnhuset
Hjärnhälsa
Hjärnhälsa
Hjärnhälsa
Vad är hjärnhälsa?
Hjärnan gillar rörelse
Ge näring åt din hjärna och dina blodkärl
Undvik berusningsmedel som skadar hjärnan
Skydda din hjärna från skador
Sömn är hjärnans återhämtning
Håll kontakten med andra människor
Utmana din hjärna
Lär dig hantera stress
Känn och ta hand om dina kärlriskfaktorer - blodtryck, kolesterol och blodsocker
Hjärnsjukdomar
Hjärnsjukdomar
Hjärnsjukdomar
Hjärnans struktur och funktion
Hjärntumörer
Aneurysm i hjärnan och subaraknoidalblödning (SAB)
Hjärnskador
Stroke
Epilepsi
MS
Demenssjukdomar
Narkolepsi
Huvudvärk
Parkinsons sjukdom
Hjälp vid kris
Hjälp vid kris
Hjälp vid kris
Krisens faser
Stöd vid kris
Sociala förmåner för den sjuka och hens anhöriga
Att leva under en kris
open
close
Att bli sjuk väcker många slags känslor
Tips för att klara krisen
Att bli sjuk och den egna orken
Att leva med en hjärnsjukdom
Att vara närstående till en människa i kris
open
close
De närståendes stöd vid sjukdom eller skada
Komihåglista för närstående till en person som insjuknat plötsligt
Stöd i krisen
Hjärnan och funktionsförmågan
Hjärnan och funktionsförmågan
Hjärnan och funktionsförmågan
Störningar i hjärnans funktioner
Faktorer som påverkar hjärnans funktionsförmåga
Förändringar i funktionsförmågan och att anpassa sig till dem
Experter på hjärnfunktioner
Hjärnan och körförmågan
Minnet
Koncentration och uppmärksamhet
Hjärnan och trötthet
Exekutiva funktioner
Att vara medveten om sina symtom
Hjärnan och känslor
Språk och tal
Att läsa, skriva och räkna
Slutledning och problemlösning
Varseblivning genom synen, visuell perception
Neglekt, brist på uppmärksamhet i ena halvan av kroppen
Viljestyrda rörelser
Organtransplantation
Organtransplantation
Organtransplantation
Vem kan donera organ?
open
close
En levande donator kan donera en njure
Organ- och vävnadsdonation efter att hjärncirkulationen upphört
Organ- och vävnadsdonation efter att hjärncirkulationen upphört och dödsfallet fastställts
Donationsvilja
För närstående till en organdonator
open
close
Information till organdonatorns närstående
Sorgen då man förlorar en närstående
Stöd till organdonatorns närstående
Juha berättar om sin organtransplantation
Organtransplantationsverksamheten i Finland
open
close
Organtransplantationer räddar liv
Organtransplantation i siffror
Enligt lagen är alla organdonatorer
Nationell handlingsplan för organdonations- och transplantationsverksamheten
För professionella
För professionella
För professionella
HälsobynPRO
Prenumerera på Hälsobyns nyhetsbrev för professionella
Tryckmaterial och webbannonser i Hälsobyn för distribution
Hjärnhuset
Hjärnsjukdomar
Demenssjukdomar
För närstående till en demenssjuk person
buttons.print-button
Hjärnsjukdomar
Hjärnans struktur och funktion
Hjärntumörer
Information om hjärntumörer
Symtom på hjärntumörer
Epileptiskt anfall orsakad av hjärntumör
Huvudvärk orsakad av hjärntumör
Andra symtom orsakade av hjärntumör
Undersökning av hjärntumörer
Undersökning av hjärntumörer med datortomografi
Undersökning av hjärntumörer med magnetkamera
Klassifikation av hjärntumörer
Behandling av hjärntumörer
Om behandling av hjärntumörer
Olika typer av hjärntumörer och deras behandlingsformer
Behandling av hjärnmetastaser
Klassifikation av gliom
Behandling av gliom
Behandling av hypofysadenom
Behandling av meningeom
Behandling av neurinom, alltså schwannom
Behandling av svullnad som uppstått på grund av hjärntumör
Vård av patient med hjärntumör
Information om väntetiden när det gäller vård av patient med hjärntumör
Planering av vård för patient med hjärntumör
Information om poliklinisk vård av patient med hjärntumör
Praktiska råd till patient med hjärntumör inför mottagningsbesök
Kirurgisk behandling av hjärntumör
Mottagningsbesök före hjärntumöroperation
Att förbereda sig inför en hjärntumöroperation
Hjärntumöroperation
Förberedelser och anestesi vid hjärntumöroperation
Sjukhusvård efter hjärntumöroperation
Vård på intensivvårdsavdelning efter hjärntumöroperation
Avdelningsvård för patient med hjärntumör
Att få komma hem efter en hjärntumöroperation
Att återhämta sig efter en hjärntumöroperation
Kontrollbesök efter hjärntumöroperation
Fysioterapi efter hjärntumöroperation
Hjärntumör och cancerbehandlingar
Rehabilitering efter hjärntumöroperation
Att leva med en hjärntumör
Jennis berättelse om att ha en hjärntumör
Hjärntumör och arbetsförmåga
Hjärntumör och körförmåga
Patientorganisationer och kamratstöd för cancerpatienter
För närstående till en patient med hjärntumör
Information till närstående till patient med hjärntumör
De närstående är en del av patientens vårdrelation
En hjärntumör ändrar vardagen i familjen
Hjälp för närstående till patient med hjärntumör
Att orka som närstående till patient med hjärntumör
Aneurysm i hjärnan och subaraknoidalblödning (SAB)
Information om aneurysm i hjärnan
Kan jag ha ett aneurysm i hjärnan?
Planera behandling av aneurysm i hjärnan
Förebyggande behandling vid aneurysm i hjärnan
Information om förebyggande behandling av aneurysm i hjärnan
Kirurgisk behandling av aneurysm i hjärnan
Endovaskulär behandling av aneurysm i hjärnan
Levnadsvanor och läkemedelsbehandling vid aneurysm i hjärnan
Subaraknoidalblödning (SAB)
Information om subaraknoidalblödning (SAB)
Subaraknoidalblödning (SAB) utan aneurysm i hjärnan
Subaraknoidalblödning (SAB) till följd av en skada på huvudet
Gör så här om du misstänker subaraknoidalblödning (SAB)
Diagnostisering av subaraknoidalblödning (SAV)
Symtom vid subaraknoidalblödning (SAB)
Vem kan drabbas av en subaraknoidalblödning (SAB)?
Komplikationer vid subaraknoidalblödning (SAB)
Behandling av subaraknoidalblödning (SAB) på sjukhus
Behandling av subaraknoidalblödning (SAB) på akutmottagning
Bilddiagnostisk undersökning vid subaraknoidalblödning (SAB)
Intensivvård av patient som drabbats av en subaraknoidalblödning
Endovaskulär behandling av brustet aneurysm i hjärnan
Avdelningsvård för patient med subaraknoidalblödning (SAB)
Kirurgisk behandling av brustet aneurysm i hjärnan
De anhörigas roll för patient med subaraknoidalblödning (SAB) på vårdavdelning
Kontrollbesök efter subaraknoidalblödning (SAB)
Återhämtning efter en subaraknoidalblödning (SAB)
Rehabilitering efter en subaraknoidalblödning (SAB)
Fysioterapi efter en subaraknoidalblödning (SAB)
Tillbaka till arbetet efter en subaraknoidalblödning (SAB)
Körförbud efter en subaraknoidalblödning (SAB)
Kamratstöd för person som drabbats av en subaraknoidalblödning (SAB)
För närstående till patient som drabbats av en subaraknoidalblödning (SAB)
Hjärnskador
Information om hjärnskador
Klassifikation av hjärnskador
Hjärnskada och bedömning av medvetandegrad
Symtom och egenvård vid hjärnskada
Förebyggande av hjärnskada
Anvisning för uppföljning vid hjärnskakning och lindrig hjärnskada
Svåra hjärnskador
Behandling av svår hjärnskada i akutskedet
Prehospital akutsjukvård vid hjärnskada
Akutvård på sjukhuset av patient med hjärnskada
Intensivvård av patient med hjärnskada
Kirurgisk behandling av patient med hjärnskada
Uppföljning på avdelning av patient med hjärnskada
Olika typer av hjärnskada
Blödning utanför hårda hjärnhinnan, epiduralblödning
Akut blödning under skallbenet, akut subduralblödning
Kronisk blödning under skallbenet, kronisk subduralblödning
Traumatisk subaraknoidalblödning, alltså traumatisk SAB
Hjärnkontusion
Diffus axonskada, DAI
Skallfrakturer
Skador som penetrerar hjärnan
Rehabilitering vid hjärnskador
Om rehabilitering vid hjärnskador
Rehabilitering på avdelning efter medelsvår och svår hjärnskada
Rehabiliteringsplan för person som fått en hjärnskada
Rehabiliteringsformer vid hjärnskador
Psykiskt stöd för person som fått en hjärnskada
Instanser som svarar för utkomsten vid hjärnskada
Tillbaka till vardagen efter en hjärnskada
Information om återgången till vardagen efter en hjärnskada
Tillbaka till arbetet efter en hjärnskada
Tillbaka till skolan eller studier efter en hjärnskada
Hjärnskador och körförmåga
Hjärnskador och resor
Stöd och verksamhet för person med hjärnskada och hens anhöriga
Kamratstöd vid hjärnskada
Patientorganisationer vid hjärnskada
Krishjälp för anhöriga till person som fått en hjärnskada
Sjukhuspräst
Stroke
Vad är stroke?
Identifiera symtomen på en stroke och agera
Riskfaktorerna för stroke
Bedöm din risk att drabbas av stroke
Nio av tio strokefall kan förebyggas
Högt blodtryck som riskfaktor för stroke
Avvikande blodfettvärden som riskfaktor för stroke
Förmaksflimmer som riskfaktor för stroke
Diabetes som riskfaktor för stroke
Rökning som riskfaktor för stroke
Alkohol och andra rusmedel som riskfaktor för stroke
Övervikt som riskfaktor för stroke
Kostens inverkan på risken för stroke
Effekten av för lite motion på risken för stroke
P-piller och hormonersättningsbehandling som riskfaktorer för stroke
Arvsanlagens och könets inverkan på risken för stroke
Andra riskfaktorer för stroke
Stroke och dess orsaker
Hjärninfarkt och TIA
Åderförkalkning
Förträngning i halspulsådern
Hjärnemboli med ursprung i hjärtat
Övergående cirkulationsstörning i hjärnan, det vill säga TIA (transitorisk ischemisk attack)
Cerebral småkärlssjukdom
Propp i basilarartären
Dissektion av halsartären
Sinustrombos (venös blodpropp i hjärnan)
Hjärnblödningar som orsak till stroke
När orsaken till hjärninfarkten förblir oklar
Behandling av stroke på sjukhus
Att reda ut symtom och orsaker till en stroke
Tombolysbehandling vid hjärninfarkt och mekanisk propputdragning via blodkärl (trombektomi)
Behandling på stroke-enheten
Symtom efter en stroke
Problem med rörligheten efter en stroke
Spasticitet efter en stroke
Svårigheter att svälja efter en stroke, det vill säga dysfagi
Artikulationsstörning efter en stroke, det vill säga dysartri
Språkstörning, afasi, efter stroke
Trötthet och svårigheter att bearbeta information efter en stroke
Synfältsbortfall efter en stroke
Humörförändringar efter en stroke
Epilepsi efter en cirkulationsstörning i hjärnan
Smärta efter en stroke
Guide för personer som fått en stroke
Förebyggande av nya stroke
Allmänna läkemedel efter en stroke
Begränsningar efter en stroke
Rehabilitering efter en stroke
Stödpersoner och kamratstöd efter en stroke
En strokepatients berättelse: När jag vaknade på morgonen saknade jag halva synfältet
En strokepatients berättelse: Hjärninfarkten och förlusten av mitt körtillstånd förändrade mitt liv
Guide för personer i arbetsför ålder som haft en stroke
De vanligaste orsakerna till stroke hos personer i arbetsför ålder
Riskfaktorer för hjärninfarkt hos personer i arbetsför ålder
Att återgå till arbetet efter en stroke
Graviditet och preventivmedel efter en stroke
En guide för personer som haft sinustrombos (venös blodpropp i hjärnan)
Vad är en venös blodpropp i hjärnan, det vill säga sinustrombos?
Uppkomsten av ventrombos
Symtom vid sinustrombos
Varför uppkommer det en propp i en hjärnven?
Hur diagnostiseras sinustrombos?
Hur behandlas sinustrombos?
Återhämtning efter sinustrombos
De vanligaste symtomen efter sinustrombos
Att återgå till arbetet efter sinustrombos
Uppföljning efter sinustrombos
Möjligt återfall av en stroke
Läkemedelsbehandling efter sinustrombos
Viktiga råd efter sinustrombos
Vanliga frågor om sinustrombos
Information för närstående till en person som haft en stroke
Sväljsvårigheter och måltider efter en stroke
Hur kommunicerar man med en närstående som har talsvårigheter?
Att lyssna på musik stöder återhämtningen efter en stroke
Epilepsi
Vad är epilepsi?
Vad är ett epileptiskt anfall?
När har en person epilepsi?
Vad är svår epilepsi?
Vad är sällsynt epilepsi?
Hur vanligt är epilepsi?
Typer av epilepsianfall
Fokala epilepsianfall
Generaliserade epilepsianfall
Långvarigt epilepsianfall
Orsaker till epilepsi
Om orsaker till epilepsi
Strukturella orsaker till epilepsi
Genetiska orsaker till epilepsi
Infektiösa orsaker till epilepsi
Metabola orsaker till epilepsi
Immunologiska orsaker till epilepsi
Hittills okända orsaker till epilepsi
Diagnostisering av epilepsi
Beskrivning av epilepsianfall
Fastställa typ av epilepsianfall
Fastställa epilepsisyndrom
Neurofysiologiska undersökningar vid epilepsi
Bilddiagnostiska undersökningar vid epilepsi
Genetiska undersökningar vid epilepsi
Bedömning av funktionsförmågan hos person med epilepsi
Behandling av epilepsi
Varför är det viktigt att behandla epilepsi?
Remiss för diagnostisering av epilepsi
Behandling av epilepsi inom specialistvården
Behandling av epilepsi inom primärvården
Remiss för diagnostisering och behandling av svår epilepsi
Läkemedelsbehandling av epilepsi
Principer för läkemedelsbehandling av epilepsi
Kombinationsbehandling med epilepsiläkemedel
Läkemedelsbehandling vid fokal epilepsi
Läkemedelsbehandling vid generaliserad epilepsi
Förstahandsläkemedel vid långvarigt epilepsianfall
Biverkningar av epilepsiläkemedel
Psykiska biverkningar av epilepsiläkemedel
Epilepsiläkemedels inverkan på förmågan att bearbeta information
Epilepsiläkemedels inverkan på vikten
Överkänslighet mot epilepsiläkemedel
Val av epilepsiläkemedel i relation till associerade sjukdomar
Att beakta vid kombinationsbehandling med epilepsiläkemedel
Att avsluta behandling med epilepsiläkemedel
Epilepsikirurgi
Kirurgisk behandling av epilepsi
Neurostimulering vid epilepsi
Kostbehandling vid epilepsi
Första hjälpen vid epilepsianfall
Första hjälpen vid epilepsianfall med medvetslöshet och kramper (tonisk-kloniska anfall)
Första hjälpen vid epilepsianfall som grumlar medvetandet (fokala anfall med medvetandepåverkan)
Egenvård vid epilepsi
Vad innebär egenvård vid epilepsi?
Anvisningar för egenvård vid epilepsi
Epilepsi hos kvinnor
Epilepsi och preventivmedel
Epilepsi och planering av graviditet
Epilepsiläkemedel och graviditet
Uppföljning under graviditeten vid epilepsi
Risk för utvecklingsstörningar vid epilepsi
Förlossning och amning för kvinnor med epilepsi
Klimakteriet och osteoporos vid epilepsi
Hormonernas påverkan på hjärnan och epilepsin
Sociala förmåner för personer med epilepsi
Ersättning för epilepsiläkemedel
Reseersättning för personer med epilepsi
FPA:s handikappbidrag för personer med epilepsi
Hjälp i vardagen för personer med epilepsi
Hjälp med att söka tjänster och stöd för personer med epilepsi
Epilepsi och arbete
Vilka yrken kan en person med epilepsi ha? Vad behöver man tänka på?
Vilka yrken kan en person med epilepsi inte ha?
Stöd för sysselsättning och fortsatt arbete
Epilepsi och studier
Vilka yrkesutbildningar passar personer med epilepsi?
Vilka yrkesutbildningar passar inte personer med epilepsi?
Stöd när det gäller yrkesvalet för personer med epilepsi
Epilepsi och hobbyer
Epilepsi och resor
Komihåglista för dig som har epilepsi och ska resa
Reseförsäkring för personer med epilepsi
Ta med recept och intyg som gäller epilepsin
Epilepsiläkemedel under resan
Läkemedelsrytm på resan och flyg med tidsskillnad
Säkerhetskontroll för personer som behandlas med neurostimulering
Epilepsi och värnplikt
Epilepsi och körhälsa
Körhälsa för personer med epilepsi
Huvudprinciper för lagstiftningen om körhälsa
Epilepsi och körkort för personbil, moped, traktor och motorcykel
Epilepsi och körkort för tung trafik och yrkesförare
Körförbud vid epilepsi: Hur går jag vidare och hurdan hjälp finns att få?
Stöd för personer med epilepsi
Kamratstöd vid epilepsi
Information om Epilepsiförbundets verksamhet
MS
Information om MS
Vad är MS?
Kliniskt isolerat syndrom, CIS
Symtom vid MS
Hur framskrider MS de olika sjukdomsundertyperna
Skoven i skovvis förlöpande MS
Diagnostisering av MS
Uppföljning och prognos för MS
Målet för behandlingen av MS
Uppföljning av förloppet vid MS
Uppföljning av läkemedelsbehandling vid MS
Läkemedelsbehandling av MS
Val av läkemedel som påverkar förloppet vid MS
Läkemedel som påverkar förloppet vid MS
Lindring av symtom vid MS
Lindring av trötthet förknippad med MS
Lindring av muskelstelhet vid MS
Lindring av nervsmärta vid MS
Lindring av störningar i urinblåsans funktion vid MS
Lindring av störningar i tarmens funktion vid MS
Lindring av humörsvängningar vid MS
Lindring av problem förknippade med minnet och hanteringen av information
Lindring av balansrubbningar vid MS
MS och vaccinationer
MS-patientens levnadsvanor
Motion för MS-patient
Kost för MS-patienter
Rökning och användningen av rusmedel vid MS
MS och graviditet
Rehabilitering av MS
Nervsystemets plasticitet vid rehabiliteringen av MS
Rehabiliteringsformer vid MS
Anpassning till MS
Förändring av kroppsbild och sexualitet vid MS
Ekonomisk anpassning vid MS
Social anpassning vid MS
Kamratstöd för MS-patienter
MS-patientens arbetsliv
MS-patientens arbetsförmåga
Anpassning av MS-patients arbete
Demenssjukdomar
Riskfaktorer för demenssjukdomar och hur man påverkar dem
Risken för demenssjukdomar är individuell
Information om riskfaktorer för demenssjukdomar
Motionens inverkan på risken för demenssjukdom
Hur man använder hjärnan och dess inverkan på risken för demenssjukdom
Sömnens inverkan på risken för demenssjukdom
Blodtryckets inverkan på risken för demenssjukdom
Kostens inverkan på risken för demenssjukdom
Ärftlighet och demenssjukdomar
Genetiska test för demenssjukdomar
Minnessvårigheter beror ofta på annat än demenssjukdom
Att minnas kräver många hjärnfunktioner
Minnessvårigheter är allmänna och har många slags orsaker
Stress och utmattning som orsak till minnessvårigheter
Psykiska störningar som orsak till minnessvårigheter
Åldrandet påverkar minnet och informationsbearbetningen
Undersökning av minnessvårigheter
När ska jag söka vård på grund av minnessvårigheter?
Undersökning av minnessvårigheter: start och förlopp
Kartläggning av symtom och grundläggande information vid utredning av minnessvårigheter
Läkarundersökning, minnestest och blodprov vid utredning av minnessvårigheter
Undersökning av hjärnan med magnetkamera eller datortomografi vid minnesstörningar
Ytterligare undersökningar vid minnesstörningar
Symtom vid demenssjukdom
Mångfald av symtom vid demenssjukdom
Beteendemässiga symtom vanliga vid demenssjukdom
Depression vid demenssjukdom
Vanföreställningar och hallucinationer vid demenssjukdom
Sömnstörningar vid demenssjukdom
Progressiva demenssjukdomar
Information om progressiva demenssjukdomar
Alzheimers sjukdom
Blodkärlsrelaterad demens
Information om blodkärlsrelaterad demens
Småkärlsdemens
Storkärlsdemens
Degeneration i pann- och tinningloberna
Information om degeneration i pann- och tinningloberna
Pannlobsdemens
Primär progressiv afasi
Lewykroppsdemens
Demens vid Parkinsons sjukdom
Normaltryckshydrocefalus, NPH
Sjukdomen CADASIL
Hakolas sjukdom, PLSOSL
Uppföljning och behandling av demenssjukdom
Behandling av demenssjukdomar
Läkemedelsbehandling av demenssjukdomar
Kosttillskott vid behandling av demenssjukdomar
Kosten för person med demenssjukdom
Läkemedelsfri behandling av beteendemässiga symtom hos demenssjuk person
Läkemedelsbehandling av beteendemässiga symtom hos demenssjuk person
Behandling av långt framskriden demenssjukdom
Särdrag i demenssjukdomar hos personer i arbetsför ålder
Demenssjukdomar hos personer i arbetsför ålder
Arbetsförmågan hos demenssjuk person i arbetsför ålder
Att drabbas av demenssjukdom mitt i livet
Familjeförhållandena för demenssjuk person i arbetsför ålder
För närstående till en demenssjuk person
Ytterligare information till den demenssjukas närstående
Att stödja kommunikationen hos en person med minnessjukdom
Närståendevård av demenssjuk person
Rehabiliteringskurser och kamratstöd för närståendevårdare till demenssjuka personer
Stöd i hemmet för demenssjuk person och hens närstående
En demenssjuk persons rättigheter och förmåner
En demenssjuk persons förmåner
Att planera för framtiden vid demenssjukdom
Begäran om omprövning av vård och service vid demenssjukdom
Körhälsa och demenssjukdomar
Vapenlicens och demenssjukdomar
Var får man råd och hjälp när det gäller demenssjukdomar?
Individuell handledning av demenssjuk person
Basinformation och anpassningsträning vid demenssjukdomar
Minnesföreningar, minneslotsar och annat stöd från organisationer
Kamratstöd vid demenssjukdom
Stödtelefonen Minneslinjen
Mänskliga relationer utgör ett viktigt stödnätverk för demenssjuka personer
Hemmet, boendet och hjälpmedel vid demenssjukdom
Tips för göra hemmet till en trygg plats för en demenssjuk person
Bostadsanpassning och demenssjukdom
Hjälpmedel i vardagen för demenssjuk person
När är det aktuellt för en demenssjuk person att flytta hemifrån?
Fortlöpande stöd och hembesök vid demenssjukdom
Hemvårdens stödtjänster vid demenssjukdom
Narkolepsi
Information om narkolepsi
Orsaker till onormal trötthet
Vad beror narkolepsi på?
Symtom på narkolepsi
Trötthet dagtid vid narkolepsi
Kataplexi, dvs. kraftlöshet i musklerna som orsakas av känsloyttringar vid narkolepsi
Oenhetlig nattsömn och REM-sömnens rörelsestörningar det vill säga “drömmarnas skådespel” vid narkolepsi
Drömmar, mardrömmar och hallucinationer i insomnings- och uppvakningsskedet vid narkolepsi
Sömnförlamning vid narkolepsi
Kognitiva symtom vid narkolepsi
Narkolepsins särdrag hos barn och ungdomar
Humörsvängningar vid narkolepsi
Narkolepsidiagnos
Undersökning av narkolepsi
Undersökning av vakenhetstillstånd vid narkolepsi
Ytterligare undersökningar för påvisande av narkolepsi
Behandlingen av narkolepsi
Läkemedelsfri behandling av narkolepsi
Läkemedelsbehandling av dagtrötthet vid narkolepsi
Läkemedelsbehandling av kataplexi vid narkolepsi
Behandling av narkolepsi hos barn och ungdomar
Studier och arbetsliv för personer med narkolepsi
En person med narkolepsi i arbetslivet
Skolgång och studier för personer med narkolepsi
Tips för att underlätta skolgången för personer med narkolepsi
Narkolepsi och människorelationer
Narkolepsi och familj
Narkolepsi och parförhållande
Att vara ung och ha narkolepsi
Narkolepsi och körförmågan
Narkolepsi och resor
Narkolepsi och militärtjänstgöring
Narkolepsi, preventivmedel, graviditet och förlossning
Sociala förmåner för personer med narkolepsi
Erfarenhet och stöd för personer med narkolepsi
Narkolepsipatienternas upplevelser
Finlands narkolepsiförening rf.
TATU ry
Huvudvärk
Varför har man ont i huvudet?
Varningssignaler vid huvudvärk – när uppsöka läkare?
Spänningshuvudvärk
Migrän
Behandling av migrän
Klusterhuvudvärk
Läkemedelsinducerad huvudvärk
Vad är läkemedelsinducerad huvudvärk?
Hur behandlas läkemedelsinducerad huvudvärk?
Smärtor i ansiktet
Levnadsvanor och huvudvärk
Huvudvärk och motion
Huvudvärk, måltidsrytm och kaffe
Huvudvärk och sömn
Läkemedel vid behandling av huvudvärk
Läkemedel vid huvudvärksanfall
Förebyggande läkemedel mot huvudvärk
Behandling av läkemedelsinducerad huvudvärk
Behandling av huvudvärk under graviditet och amning
Hitta dina resurser – psykologisk behandling av huvudvärk
Huvudvärksdagböcker
Huvudvärksdagbok
Huvudvärksdagbok vid klusterhuvudvärk
Parkinsons sjukdom
Vad orsakar Parkinsons sjukdom?
Symtom på Parkinsons sjukdom
Hur diagnostiserar läkaren Parkinsons sjukdom?
Parkinsons sjukdoms progression
Hjälp med att anpassa sig till Parkinsons sjukdom
Att insjukna är en stor livsförändring
Att insjukna väcker känslor och kan vara en chock
Övningar för att hantera chock och ångest efter diagnosen
Sätt att organisera tankar efter en diagnos
Att bekanta sig med information kan underlätta anpassningen
Sjukdom blir en del av livet
Instruktioner för egenvård vid Parkinsons sjukdom
Förstoppning
Nedsatt luktsinne
Sömnsvårigheter
Rörelse och tal i sömnen
Rastlösa ben
Minnesproblem
Smärta och känselstörningar i huden
Depression och ångest
Yrsel
Urineringssvårigheter
Hudproblem
Sväljningssvårigheter
Tal- och röstproblem
Trötthet
Sömnapné
Svettning
Läkemedelsbehandling
Hur påverkar Parkinson-läkemedel?
Läkemedel som används vid behandling
Medicinering för andra sjukdomar
Enhetsbehandlingar för Parkinsons sjukdom
Behandlingsmetoder för avancerad Parkinsons sjukdom
Levodopa-infusion
Djup hjärnstimulering (DBS)
Apomorfin
HIFU
Parkinsons sjukdom - var kan jag få hjälp?
Stöd och hjälp i vardagen
Motion är viktigt
Du kan påverka Parkinsons sjukdom med kosten
Arbetslivet
Kamratstöd och patientorganisation vid Parkinsons sjukdom
Kamratstöd
Förbundet för rörelsestörningssjukdomar
read-speaker.listen
För närstående till en demenssjuk person
Ytterligare information till den demenssjukas närstående
Att stödja kommunikationen hos en person med minnessjukdom
Närståendevård av demenssjuk person
Rehabiliteringskurser och kamratstöd för närståendevårdare till demenssjuka personer
Stöd i hemmet för demenssjuk person och hens närstående
