I arbetsför ålder kan en demenssjukdom innebära utmaningar när det gäller att sluta arbeta, förändringar i familjelivet och relationer med närstående. Den drabbade, dennes närstående och hela familjen bör få tillräckligt med information om sjukdomen och dess effekter för att kunna leva så självständigt som möjligt och få stöd genom sjukdomens olika stadier.
För att stödja det dagliga livet för personer med demenssjukdom och deras anhöriga finns det flera typer av stöd inom den sociala tryggheten tillgängliga, inklusive olika förmåner och bidrag, social- och hälsovårdstjänster och annat stöd. Tjänster enligt lagen om handikappservice måste också tillhandahållas en person med demenssjukdom.
Juridiskt förutseende i händelse av sjukdom
Det är bra att vara förberedd i god tid och även att dokumentera sina önskemål och sin vilja. Med hjälp juridiskt förutseende är det möjligt att i förväg bestämma hur en själv och ens angelägenheter ska skötas när ens funktionsförmåga försämras till den punkt där man inte längre kan bestämma för sig själv.
När man insjuknar i arbetsför ålder finns det frågor att ta ställning till så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Det kan handla om frågor som boende, parförhållandet, barnens framtid och bilkörning. Även möjligheterna att fortsätta arbetet och frågor om juridiskt förutseende, som till exempel har att göra med ens ekonomi eller vårdnad, lyfts fram.
Sjukdomar hos personer i arbetsför ålder är förknippade med symtom som kan göra det svårare att bedöma den rättsliga handlingsförmågan, och det finns inte alltid ett entydigt svar på ovanstående situationer. Ett vårddirektiv och en intressebevakningsfullmakt är bra verktyg för juridiskt förutseende. Om patientens intressen inte kan tillgodoses på dessa sätt är intressebevakning en bra, om än sista utväg.
Rehabilitering av en demenssjuk person i arbetsför ålder
Rehabilitering kan stödja ett meningsfullt liv och resurserna även hos personer som insjuknat i en demenssjukdom i arbetsför ålder. Rehabiliterings- och vårdplanen är utformad för att identifiera behovet av olika tjänster och stöd, och för att uppmuntra patienten att stärka sina egna resurser och stödja sin ork. Hela familjen och familjens behov och stöd måste också beaktas när planen utarbetas.
Anpassningskurser och informationskvällar ger aktuell information om behandlingen av sjukdomen och det dagliga livet. Det är viktigt att hålla vardagen så likadan som möjligt, så länge patienten är nöjd med den och hens förmåga och resurser tillåter det. Kamratstöd erbjuder många möjligheter att dela med sig av sina problem och ta del av andras erfarenheter.
Annat externt stöd kan också behövas för att hjälpa personen att anpassa sig, inklusive olika former av terapi som kan vara till hjälp för den insjuknade eller familjemedlemmarna. Dessutom finns det stöd för psykiskt välbefinnande eller psykisk hjälp att få via företagshälsovården, primärvården eller olika organisationer. Minnesförbundet tillhandahåller information om demenssjukdomar, samt guider och broschyrer om att leva med en demenssjukdom. Grupper och kamratstöd, handledning och rådgivning finns tillgängliga från lokala minnesföreningar och Minneslotsen-stödcentralerna.