Förutom hjärnartärerna kan även hjärnvenerna blockeras till följd av blodkoagel. Tillståndet kallas venös blodpropp i hjärnan, det vill säga sinustrombos. Som en följd av detta kan det uppstå en hjärninfarkt eller en hjärnblödning. Sinustrombos är mycket mer sällsynt än en arteriell blodpropp i hjärnan.
Riskfaktorer för sinustrombos omfattar tillstånd och läkemedel, såsom ärftlig trombosbenägenhet, rökning, p-piller, graviditet och förlossning, cancersjukdomar och cancerläkemedel, uttorkning samt skador och inflammationer på huvudet, till exempel mastoidit eller frontalsinuit.
De vanligaste symtomen på sinustrombos är en konstant huvudvärk som förvärras och som kan åtföljas av synrubbningar, kramper eller förlamningssymtom.
Sinustrombos behandlas med blodförtunnande läkemedel. Användningen av det blodförtunnande läkemedlet bedöms individuellt, men det används vanligtvis minst 6–12 månader. Om personen haft flera ventromboser eller konstaterats ha ärftlig trombosbenägenhet, kan användningen av det blodförtunnande läkemedlet även vara livslång.
