Minnessvårigheter är allmänna och har många slags orsaker

Fungerande kognition kräver en tillräcklig nivå av vakenhet och uppmärksamhet, dvs. att informationsbearbetningen är inriktad på det ämne som ska läras in. Till exempel leder sömnstörningar och psykisk belastning till en minskad energinivå, vilket leder till en ineffektiv koncentration, långsammare reaktioner och benägenheten att göra fel, och därmed kognitiva symtom. Personer med sömnlöshet har ofta problem med minnet, koncentrationen och beslutsfattandet. Å andra sidan stör t.ex. smärta och värk koncentrationen och därmed minnet, och stör sömnrytmen, vilket i sig orsakar kognitiva nedsättningar.

Att komma ihåg och tillägna sig saker påverkas också av tidigare kunskaper, hur krävande uppgiften är, motivationen och de känslor som är förknippade med situationen. Miljöfaktorer spelar en stor roll för minnesfunktionen: till exempel kan glömska på jobbet orsakas av för mycket att ta in i förhållande till för lite tid och en bullrig arbetsmiljö. Syftet med utredningen av minnessymtom är att kartlägga olika aspekter av livet och försöka bedöma i vilken utsträckning olika faktorer bidrar till en persons symtom.

Minnesproblem orsakas ibland också av sjukdomar som kan botas. Det finns många sådana sjukdomar, och att bedöma deras eventuella förekomst och, vid behov, utesluta dem är en del av den normala utredningen av minnesstörningar. Minnessvårigheter kan bland annat orsakas av vissa bakterie- och virusinfektioner, tumörer, ämnesomsättningssjukdomar (t.ex. hypotyreos, hypertyreos, natriumbrist i blodet), vitaminbrist (t.ex. vitamin B-12, folsyra), sömnapné, lågt blodtryck eller svår anemi.

Ibland orsakas minnessvårigheter av en icke-framskridande sjukdom eller olycka som har skadat hjärnan. Symtomens kvalitet och svårighetsgrad beror på var hjärnskadan sitter och hur stort område som är drabbat. En permanent hjärnskada kan vara kopplad till en cerebrovaskulär sjukdom, hjärninflammation eller efterverkningar av behandlingen av en hjärnsjukdom. Även en lindrig hjärnskada kan orsaka kortvariga minnesluckor. Svårare hjärnskador kan ha en djupgående effekt på den kognitiva funktionen.

Transitorisk global amnesi (övergående fullständig amnesi, TGA) är en godartad, självläkande minnesförlust av okänd orsak som varar mindre än ett dygn. Ett typiskt kännetecken är oförmåga att minnas nya saker och, i vissa fall, händelser under de senaste dagarna, medan andra kognitiva funktioner och medvetandegraden förblir normala. Man kommer inte heller senare ihåg händelserna under anfallet.

• Ohimenevä täydellinen muistinmenetys (TGA) (terveyskirjasto.fi, på finska)

Plötsligt förvirringssyndrom, eller delirium, är en organisk omfattande störning av hjärnverksamheten som börjar snabbt och som särskilt drabbar äldre under akut behandling på sjukhus. Delirium stör inte bara minnet utan även det logiska tänkandet, koncentrations- och uppfattningsförmågan. Dessutom omfattar delirium ofta hallucinationer och vanföreställningar, sömn- och vakenhetsstörningar samt rastlöshet eller apati. Undersökningar av demenssjukdomar bör inte inledas under ett förvirringstillstånd.

Alkohol och andra rusmedel påverkar hjärnans funktion och kan försämra den kognitiva funktionen tillfälligt eller mer permanent, särskilt vid långvarigt bruk. Långvarig alkoholkonsumtion och den därmed förknippade allvarliga bristen på vitamin B1, tiamin, kan orsaka allvarliga permanenta minnesstörningar.

Många läkemedel har effekter på centrala nervsystemet och kan påverka den kognitiva funktionen, åtminstone tillfälligt. Typiska läkemedel som påverkar den kognitiva funktionen är lugnande medel (bensodiazepiner) och starka smärtstillande läkemedel (opiater).

Antikolinerga läkemedel minskar effekten av acetylkolin, en signalsubstans i hjärnan som är viktig för minnet, och försämrar därmed tillfälligt minnet. Dessa läkemedel omfattar följande grupper av läkemedel:

• läkemedel som används för att behandla funktionsstörningar i urinblåsan

• gamla Parkinson-läkemedel som sällan används

• traditionella psykosläkemedel

• äldre så kallade tricykliska antidepressiva medel

• gamla allergiläkemedel

• muskelavslappnande läkemedel.

Antikolinerga läkemedel används sällan hos äldre personer eller personer med kognitiva symtom. Prata vid behov med din läkare: hen kommer att väga fördelarna och nackdelarna med medicineringen som helhet. När det gäller minnessvårigheter är det annars också nödvändigt med en övergripande bedömning av medicineringen.