Svårigheterna är inte begränsade till neurologiska symtom, utan en stor del av personerna som insjuknat i narkolepsi har också psykiska symtom och svårigheter att klara sig socialt.
Förekomsten av humörsymtom och deras kartläggning vid narkolepsi
Enligt studierna har barn och ungdomar med narkolepsi mer livskvalitetsförsämrande depressiva symtom, koncentrationsproblem, hyperaktivitet, samt beteendeproblem än deras kamrater. En tredjedel av barnen med narkolepsi konstateras ha ångest och mild depression, vilket den behandlande enheten bör vara medveten om. Vid behov av psykiatrisk vård, är det lämpligt att utvärdera behandlingsformen inom den psykiatriska specialsjukvården, såsom i den allmänsjukhuspsykiatriska arbetsgruppen för barn-, ungdoms- eller vuxenpsykiatri.
Psykoedukation och psykosocialt stöd
Med psykoedukation avses ökad kunskap om en sjukdom, dess symtom, behandling och att leva med sjukdomen. Psykoedukation rekommenderas för barn, ungdomar och deras familjer i narkolepsins diagnosfas.
Psykosocialt stöd innebär ett övergripande psykologiskt och socialt stöd som syftar till att främja att den drabbade klarar sig. Man rekommenderar att det psykosociala stöd som barn och ungdomar med narkolepsi och deras närstående behöver kartläggs med jämna mellanrum med hjälp av en rehabiliteringsplan, huvudsakligen inom den offentliga hälso- och sjukvården där narkolepsin behandlas och uppföljs.
Beaktandet av humörfaktorer vid utarbetandet av en behandlings- och rehabiliteringsplan
Vid utarbetandet av en rehabiliteringsplan måste man beakta patientens och hans/hennes familjs behov i olika åldrar och utvecklingsstadium, såsom övergången från en skolfas till ett annat. Rehabiliteringen och de andra formerna av stöd är oftast inriktade på att ordna vardagens driftsmiljö.