Psykossymtom är vanligast i mitten av sjukdomsförloppet, men vanföreställningar kan också uppträda som det första symtomet på demenssjukdom.
Vanföreställningar och hallucinationer vid demenssjukdom
Psykossymtom, dvs. vanföreställningar och/eller hallucinationer, förekommer hos ungefär hälften av alla demenssjuka personer.
Vid Alzheimers sjukdom är 80 procent av vanföreställningarna stöldfantasier: personen med demenssjukdom upplever att föremål eller saker har tagits från hemmet. Detta kan bero på att patienten glömmer vart hen har lagt sina saker och en påhittad förklaring för att fylla i minnesluckan. Vanföreställningarna riktas oftast mot närstående, grannar eller hemvårdare, och personens förmåga att samarbeta försämras.
En person med Alzheimers sjukdom kan också uppleva att någon försöker förgifta dem, att hen blivit övergiven eller att hen kommer att drabbas av en ekonomisk katastrof. Hen kan också tro att hens make har förvandlats till en annan person.
Vid Alzheimers sjukdom kan man också uppleva auditiva hallucinationer och ibland även visuella hallucinationer. Hörselvillorna är enkla, t.ex. vagt buller, mumlande tal, knackningar. Andra psykossymtom, t.ex. taktila hallucinationer eller lukt- och smakvillor, är sällsynta.
Bland psykossymtomen i samband med vaskulär demenssjukdom är visuella hallucinationer och paranoia de vanligaste. Hörselnedsättning och skador i frontalloben på höger hjärnhalva ökar sannolikheten för vanföreställningar, liksom händelser i livet som nyligen inträffat och som upplevs som svåra. Vanföreställningar är oftast vanföreställningar om stöld.
En person med demens kan också uppleva att grannarna eller närstående mobbar hen på olika sätt. Hörselvillor yttrar sig vanligtvis som en grannes otydliga tal.
Vid vaskulära demenssjukdomar är dock apati, depression och ångest vanligare beteendemässiga symtom som försämrar livskvaliteten än psykossymtom.
Lewykroppsdemens är förknippad med tydliga synvillor i form av människo- eller djurfigurer hos upp till 80 procent av patienterna. Synvillorna är ofta så exakta att patienten tydligt kan beskriva t.ex. kläderna på en människofigur.
Cirka 40 procent av patienterna upplever hörselvillor, som yttrar sig som ett allmänt buller eller, mer sällan, som en människoröst. Ibland förekommer också taktila hallucinationer. Vid Lewykroppsdemens kan synvillorna uppkomma redan före svårigheterna att bearbeta information.
Vanföreställningarna är vanligtvis indirekt relaterade till hallucinationerna, men de kan också vara relaterade till stöld eller svartsjuka. I den svåra fasen av sjukdomen är det vanligt att partnern (eller annan närstående person) blir en annan person i patientens medvetande (s.k. misidentifikation).
En person kan till en början vara medveten om sina psykossymtom, men när sjukdomen fortskrider blir hallucinationerna och vanföreställningarna mer verkliga för patienten.
Parkinsons sjukdom är vanligtvis förknippad med hallucinationer som liknar dem vid Lewykroppsdemens, men patienter med Parkinsons sjukdom tenderar att vara mer benägna att känna av sjukdomen, särskilt om hallucinationerna framkallas av medicinering. Hallucinationerna har sällan känslomässigt innehåll. Paranoida tankar är relativt sällsynta. Symtom på misidentifikation förekommer enligt studier hos ungefär en femtedel av patienterna.
Vid frontotemporal demens är beteendemässiga symtom vanligtvis de första symtomen och kan påverka förmågan att klara sig hemma. Dessa sjukdomar är också ofta förknippade med hallucinationer och vanföreställningar.
Vanföreställningarna kan ta sig många olika uttryck, t.ex. paranoia, kroppsrelaterade vanföreställningar och hörselvillor med varierande innehåll. De neuropsykiatriska symtomen vid frontotemporal demens beskrivs mer detaljerat i avsnittet om denna sjukdom.
Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom är 80 procent av vanföreställningarna stöldfantasier: personen med demenssjukdom upplever att föremål eller saker har tagits från hemmet. Detta kan bero på att patienten glömmer vart hen har lagt sina saker och en påhittad förklaring för att fylla i minnesluckan. Vanföreställningarna riktas oftast mot närstående, grannar eller hemvårdare, och personens förmåga att samarbeta försämras.
En person med Alzheimers sjukdom kan också uppleva att någon försöker förgifta dem, att hen blivit övergiven eller att hen kommer att drabbas av en ekonomisk katastrof. Hen kan också tro att hens make har förvandlats till en annan person.
Vid Alzheimers sjukdom kan man också uppleva auditiva hallucinationer och ibland även visuella hallucinationer. Hörselvillorna är enkla, t.ex. vagt buller, mumlande tal, knackningar. Andra psykossymtom, t.ex. taktila hallucinationer eller lukt- och smakvillor, är sällsynta.
Vaskulär demenssjukdom
Bland psykossymtomen i samband med vaskulär demenssjukdom är visuella hallucinationer och paranoia de vanligaste. Hörselnedsättning och skador i frontalloben på höger hjärnhalva ökar sannolikheten för vanföreställningar, liksom händelser i livet som nyligen inträffat och som upplevs som svåra. Vanföreställningar är oftast vanföreställningar om stöld.
En person med demens kan också uppleva att grannarna eller närstående mobbar hen på olika sätt. Hörselvillor yttrar sig vanligtvis som en grannes otydliga tal.
Vid vaskulära demenssjukdomar är dock apati, depression och ångest vanligare beteendemässiga symtom som försämrar livskvaliteten än psykossymtom.
Lewykroppsdemens
Lewykroppsdemens är förknippad med tydliga synvillor i form av människo- eller djurfigurer hos upp till 80 procent av patienterna. Synvillorna är ofta så exakta att patienten tydligt kan beskriva t.ex. kläderna på en människofigur.
Cirka 40 procent av patienterna upplever hörselvillor, som yttrar sig som ett allmänt buller eller, mer sällan, som en människoröst. Ibland förekommer också taktila hallucinationer. Vid Lewykroppsdemens kan synvillorna uppkomma redan före svårigheterna att bearbeta information.
Vanföreställningarna är vanligtvis indirekt relaterade till hallucinationerna, men de kan också vara relaterade till stöld eller svartsjuka. I den svåra fasen av sjukdomen är det vanligt att partnern (eller annan närstående person) blir en annan person i patientens medvetande (s.k. misidentifikation).
En person kan till en början vara medveten om sina psykossymtom, men när sjukdomen fortskrider blir hallucinationerna och vanföreställningarna mer verkliga för patienten.
Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är vanligtvis förknippad med hallucinationer som liknar dem vid Lewykroppsdemens, men patienter med Parkinsons sjukdom tenderar att vara mer benägna att känna av sjukdomen, särskilt om hallucinationerna framkallas av medicinering. Hallucinationerna har sällan känslomässigt innehåll. Paranoida tankar är relativt sällsynta. Symtom på misidentifikation förekommer enligt studier hos ungefär en femtedel av patienterna.
Degeneration i pann- och tinningloberna
Vid frontotemporal demens är beteendemässiga symtom vanligtvis de första symtomen och kan påverka förmågan att klara sig hemma. Dessa sjukdomar är också ofta förknippade med hallucinationer och vanföreställningar.
Vanföreställningarna kan ta sig många olika uttryck, t.ex. paranoia, kroppsrelaterade vanföreställningar och hörselvillor med varierande innehåll. De neuropsykiatriska symtomen vid frontotemporal demens beskrivs mer detaljerat i avsnittet om denna sjukdom.
Uppdaterad 23.1.2023