Parkinsons sjukdom - var kan jag få hjälp?

Om du har en vårdrelation med sjukhusets neurologiska poliklinik, hanteras alla frågor relaterade till Parkinsons sjukdom där. Dessa kan gälla dina symtom, läkemedels- eller apparatstödda behandlingar, sociala förmåner och stöd samt de intyg och rehabilitering som behövs för dem. Du kan till exempel bekanta dig med avsnittet Instruktioner för egenvård om de olika symtomen på Parkinsons sjukdom, så att du vet vilka som ska hanteras på den neurologiska polikliniken. Vissa av Parkinsons sjukdoms symtom behandlas som vid andra sjukdomar och du kan gärna kontakta hälsocentralen för dem. Ibland kan det vara svårt att veta om ett symtom, som smärta, beror på Parkinsons sjukdom eller något annat. Då kan det vara bra att börja med att utreda orsaken på hälsocentralen. 

Vid sidan av Parkinsons sjukdom finns det inte möjlighet att behandla andra sjukdomar på neurologiska polikliniker. Deras behandling kräver också expertis, och ingen sjukdomsbehandling utgörs enbart av förnyelse av recept. Syftet är att använda neurologiska poliklinikens kompetens så effektivt som möjligt för behandling av neurologiska sjukdomar och samtidigt säkerställa att du får expertvård även för andra sjukdomar. 

Om du är osäker på var du kan få hjälp i olika situationer kan du fråga om råd på hälsocentralen eller den neurologiska polikliniken. 

Ofta kan symtomen på Parkinsons sjukdom framhävas i samband med någon annan sjukdom. Behandlingen är då behandling av den akuta sjukdomen, vilket också gör att symtomen på Parkinsons sjukdom återgår till tidigare nivå. Vid akut sjukdom bör du i första hand kontakta hälsocentralen eller din lokala jour. Du kan också få råd från Jourhjälpen via telefonnumret 116117. 

Hallucinationer, som synhallucinationer, är vanligtvis ett symtom av Parkinsons sjukdom och kan kräva akut behandling. När det gäller hallucinationer är det värt att kontakta den neurologiska polikliniken, eftersom deras behandling skiljer sig från hallucinationer orsakade av andra orsaker än Parkinsons sjukdom. 

På den neurologiska polikliniken finns tillgång till fysio-, tal-, närings- och ergoterapeuter samt socialarbetare, rehabiliteringshandledare och neuropsykolog. De gör bedömningar av till exempel behovet av rehabilitering eller hjälpmedel relaterade till Parkinsons sjukdom. Den neurologiska polikliniken genomför dock inte rehabilitering, utan den kan genomföras självständigt enligt instruktioner, i gruppform i den egna kommunens tjänster eller som betald av FPA eller den egna kommunens eller välfärdsområdets tjänsteleverantör. Från den neurologiska polikliniken kan du få ett läkarintyg för att ansöka om FPA-rehabilitering. 

Läkaren bedömer om en bedömning av en specialist är till nytta för dig och gör vid behov en remiss. 

Patientorganisationer och rehabiliteringsinstitut organiserar också rehabilitering, för vilken du kan behöva ett läkarintyg. Du får intyget från den neurologiska polikliniken. 

Arbetsförmåga och körförmåga är frågor som Parkinsons sjukdom kan påverka. Det krävs ofta ett utlåtande från en neurolog angående till exempel om arbets- eller körförmåga. Bedömningen och utlåtandet görs på din begäran från den neurologiska polikliniken. Din funktionsförmåga bedöms alltid som en helhet, och flera vårdenheter tar ofta ställning till dessa frågor. 

Arbetsförmåga är i första hand en fråga för företagshälsovårdsläkaren, som känner till kraven i ditt arbete. Från neurologen kan du få ett utlåtande till företagshälsovårdsläkaren, där din sjukdom och dess effekter på din funktionsförmåga beskrivs. Företagshälsovårdsläkaren kan också se läkarens anteckningar från den neurologiska polikliniken via Kanta-tjänsten. Om du inte har företagshälsovård får du hjälp med arbetsförmågefrågor från den neurologiska polikliniken. 

Neurologen har en lagstadgad skyldighet att ta ställning till körförmågan om den har försämrats och Trafi:s körhälsokrav inte uppfylls. Du kan också behöva ett neurologutlåtande om körförmågan vid åldersrelaterade körkortskontroller i samband med Parkinsons sjukdom. Den neurologiska polikliniken gör dessa bedömningar och utlåtanden, men ett neurologutlåtande räcker inte för att förnya körkortet på grund av ålder. För det behöver du ett mer omfattande utlåtande om din hälsa från primärvården eller en privatläkare. 

Din hemkommun organiserar stöd och hjälp för dig så att du kan leva ett bra liv hemma. Om du inte har kontakt med hemtjänsten i ditt välfärdsområde kan du kontakta den neurologiska polikliniken. Där diskuterar man tillsammans med dig vilka former av hjälp du skulle ha mest nytta av och kontaktar aktörerna i ditt välfärdsområde.