Typiska kännetecken för klusterhuvudvärk
Huvudvärken går ofta i rytm enligt tiden på dygnet och årstiden. Många kan till och med berätta vilken tid smärtan brukar börja. Vanligtvis börjar smärtan på morgonnatten, till exempel kring kl. 02–04, vilket inte är typiskt för migrän. Läkemedelsutlöst huvudvärk kan också väcka mitt i natten, men vaknandet nattetid upphör när de smärtstillande läkemedlen eller triptanerna minskas.
Övriga drag hos klusterhuvudvärk
Ögat på den sida som värker kan bli rött eller rinna, pupillen kan bli mindre, näsborren kan kännas tilltäppt eller rinna, ögonlocket kan hänga eller vara svullet, det kan förekomma en känsla av tryck i örat. Dessa symtom orsakas av avvikelser i det autonoma nervsystemets funktion vid huvudvärk. Dessa symtom kan också förekomma vid migrän, men de förekommer på båda sidor, dvs. symmetriskt, medan de vid klusterhuvudvärk endast förekommer på en sida (den sida där huvudvärken känns).
Klusterhuvudvärk kännetecknas av rastlöshet under huvudvärken. Att lägga sig ner förvärrar symtomen. Det är bättre att sitta på sängkanten eller gå runt, ibland utomhus. Ibland kan symtomen lindras då man sysslar med någonting.
Diagnosen klusterhuvudvärk kräver antingen förekomst av symtom från det autonoma nervsystemet på ena sidan eller typisk rastlöshet under värkanfallet.
Vad är klusterhuvudvärk?
Ett typiskt kännetecken för klusterhuvudvärk (även känd som Hortons neuralgi) är att huvudvärken är ensidig och ofta lokaliserad runt ögat. Den kan kännas över ett större område på ena sidan, ibland också i ansiktet eller vid örat. Smärtan är svår eller mycket svår och varar mellan 15 minuter och 3 timmar om den inte behandlas. Under smärtdagar kan anfallen förekomma i genomsnitt mellan en och åtta gånger.
Klusterhuvudvärk debuterar vanligtvis i 20–40 års ålder och är vanligare hos män.