Personer med demenssjukdom omfattas av samma motionsrekommendationer som deras jämnåriga. Motion och träning ska anpassas individuellt utifrån personens funktionsförmåga, hälsotillstånd och sjukdomens fas.
Efter en demensdiagnos kan personen ofta fortsätta med sina tidigare fritidsintressen och motionsvanor. Motionen kan bestå av till exempel promenader, hushålls- och trädgårdsarbete samt annan vardagsmotion eller mer målinriktad träning, såsom gymträning och ledd gruppmotion.
Regelbunden motion hjälper till att upprätthålla muskelstyrka, balans och rörelseförmåga. Dessutom kan motion stödja kognitiva funktioner, minska risken för fall, underlätta att klara av dagliga aktiviteter samt förbättra humöret och sömnkvaliteten.
Att stödja motion när sjukdomen framskrider
När sjukdomen framskrider kan symtomen vid demenssjukdom försvåra till exempel att börja motionera, komma ihåg instruktioner eller delta i gruppaktiviteter. Även smärta, trötthet och osäkerhet kring den egna förmågan kan minska benägenheten att röra på sig.
Personer med demenssjukdom behöver ofta uppmuntran och stöd från närstående samt från yrkespersoner inom vård och rehabilitering. När motionen stöds är det viktigt att beakta personens egna önskemål, intressen och funktionsförmåga. Motionen ska vara trygg, meningsfull och tillräckligt ansträngande.
Motionen ska baseras på personens vård- och rehabiliteringsplan och förändrade funktionsförmåga. När sjukdomen framskrider betonas individuell anpassning och korta dagliga motionspass i planeringen av motion och rehabilitering. Möjligheter till motion ska erbjudas även inom gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg.