Gå till sidans innehåll

Förmaksflimmer som riskfaktor för stroke

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen som drabbar cirka 100 000 finländare.

Förmaksflimmer höjer risken för en arteriell blodpropp i hjärnan med ursprung i hjärtat femfaldigt. Arteriella blodproppar i hjärnan med ursprung i hjärtat kan förebyggas med blodförtunnande läkemedel. Ett förmaksflimmer kan vara kontinuerligt eller tillfälligt. Vissa personer känner igen förmaksflimmer som en hjärtrytmrubbning eller andra symtom, såsom andnöd, men andra har inga symtom alls. Du kan dock lära dig att känna igen förmaksflimmer genom att känna på pulsen.

Utlösande faktorer för förmaksflimmer är ålder, blodtryckssjukdom, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och klaffel. Dessutom ökar diabetes, övervikt, hypertyreos, sömnapné och kroniska lungsjukdomar risken för förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan dock även förekomma hos unga, helt friska människor, och är den vanligaste orsaken till hjärninfarkt hos unga människor.

Förmaksflimmer diagnostiseras med hjälp av en hjärtfilm, det vill säga EKG. Det kan dock vara svårt att hitta förmaksflimmer och man kan behöva använda olika metoder för långtidsregistrering av EKG för att hitta detta.

Hjärninfarkter som orsakas av förmaksflimmer kan effektivt förebyggas med blodförtunnande läkemedel (antikoagulanter). Behandling med blodförtunnande läkemedel bör påbörjas om kontinuerligt eller tillfälligt förmaksflimmer upptäcks hos en person som har haft en hjärninfarkt eller TIA. På samma sätt påbörjas behandling med blodförtunnande läkemedel om en person har andra riskfaktorer för hjärninfarkt utöver förmaksflimmer. Varje år får i genomsnitt 5 procent (1/20) av alla personer med förmaksflimmer en hjärninfarkt om dom inte får förebyggande medicinering.

Uppdaterad 1.9.2023