Efter en lindrig hjärnskada är prognosen för återgång till arbetet god: majoriteten av patienterna återgår till arbetet inom ett par månader. Vid långvariga symtom och svårare skador kan det till exempel behövas yrkesinriktad rehabilitering.
Återgång till arbete efter en hjärnskada kräver samarbete mellan olika aktörer samt tillräcklig uppföljning och möjligheten att se över och ändra planen.
En svår hjärnskada kan hindra dig från att hitta ett avlönat arbete. Även då är det bra att hitta möjligheter att leva ett aktivt och meningsfullt liv, till exempel genom att delta i volontärarbete eller någon annan verksamhet.
Man återhämtar sig vanligtvis från en lindrig hjärnskada senast inom några veckor. Till en början kan symtomen på en lindrig hjärnskada, såsom trötthet, huvudvärk, minnes- och koncentrationssvårigheter vara kraftiga. Då bör du vila och återgå till arbetet först när symtomen har gått över eller åtminstone avtagit.
För vissa personer med en medelsvår hjärnskada korrigeras symtomen ganska snabbt och då finns det inga hinder för att återgå till arbetet. Om det uppkommer följdtillstånd efter en hjärnskada bör tidpunkten och sättet för återgång till arbetet noggrant övervägas tillsammans med den behandlande läkaren och ofta även företagshälsovården. Även vid allvarligare skador kan en framgångsrik återgång till arbetet uppnås.
Anosognosi, dvs. att personen inte är medveten om att hen har en skada, vilket ibland förknippas med hjärnskador kan också göra det svårt att återgå till arbetet. Ofta har personer med en hjärnskada en stark önskan att snabbt återgå till arbetslivet, vilket kan göra att återhämtningstiden känns frustrerande lång. Att återgå till arbetet för tidigt kan dock innebära stora utmaningar och leda till allvarlig utmattning och att återhämtningstiden förlängs.
För att göra det lättare att återgå till arbetet och jobba kvar är det bra att diskutera en eventuell anpassning av dina arbetsuppgifter och -sätt med din arbetsgivare. Företagshälsovården är en bra samarbetspartner här. Ibland behövs yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder såsom karriärplanering, arbetsprövning, arbetscoachning eller studier för att stödja återgången till arbetet. Det är ofta värt att genomföra återgången till arbetet som arbetsprövning, där man gradvis ökar arbetsbelastningen och arbetsmängden. Arbetsprövningen bör vara tillräckligt lång, i regel minst tre månader. Under arbetsprövningen får du ersättning för inkomstbortfall eller dagpenning från försäkringsbolaget eller rehabiliteringsstöd och rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringspenning från ett arbetspensionsbolag eller FPA.
Du kan också återgå till arbetet på deltid, i vilket fall du utöver din lön kan få partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd eller ersättning för lönebortfall från försäkringsbolaget. Vid behov kan arbetsgivaren också ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos AN-byrån, t.ex. för att skaffa ny arbetsutrustning eller för att erbjuda hjälp av en annan arbetstagare för att patienten ska kunna stanna kvar i arbetet eller återgå till arbetet. Man kan också ansöka om lönesubvention hos AN-byrån för att stödja sysselsättningen av en arbetslös funktionsnedsatt person. Du hittar mer information via följande länkar:
Uppdaterad 24.1.2024
