Småkärlssjukdom orsakar en fjärdedel av alla hjärninfarkter. Symtomen är ofta förrädiskt lindriga, såsom klumpighet i ena armen eller benet, hängande mungipa, sluddrigt tal eller ostadig gång.
Hjärnröntgen visar vanligtvis små "lakunära infarkter" och förändringar i den vita substansen. Små infarkter orsakas av en förträngning i de djupa blodkärlen som löper genom hjärnan. Sjukdomen kan också orsaka hjärnblödningar.
Riskfaktorer för småkärlssjukdom är blodtryckssjukdom, diabetes, rökning och högt LDL-kolesterol i blodet. Inlärning, aktivitet och motion förebygger symtom.
Förutom förändringar i hjärnan kan småkärlssjukdom även påverka andra delar av kroppen, till exempel hjärtat, njurarna, musklerna och ögats näthinna. Till exempel har njursvikt visat sig ha samband med omfattningen av förändringar i den vita substansen vid småkärlssjukdom i hjärnan.
Prognosen för småkärlssjukdom har ansetts vara god, men risken är att riskfaktorernas behandling inte slutförs. Småkärlssjukdom kan utvecklas tyst utan några tydliga förlamningssymtom som tyder på en hjärninfarkt. Symtomen kan vara tillfälliga gångsvårigheter eller förvirring. Förändringar i den vita substansen kan orsaka en långsammare och försämrad informationsbearbetning, depression, gångsvårigheter, försämrad kontinens och fall.
Om bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan visar förändringar som tyder på småkärlssjukdom är det bra att göra förändringar i levnadsvanorna. I synnerhet rökfrihet, viktkontroll och tillräcklig motion förhindrar att sjukdomen fortskrider.
Demenssjukdom i samband med småkärlssjukdom
Stroke är den näst vanligaste orsaken till demenssjukdomar efter Alzheimers sjukdom. Orsaken är då oftast småkärlssjukdom. Stroke bidrar också till en tidig debut av Alzheimers sjukdom och påverkar dess förlopp.
Förändringar i den vita substansen och små ”lakunära infarkter” skadar lätt förbindelserna mellan den frontala hjärnbarken och de djupare delarna av hjärnan. Dessa förbindelser är markerade med orangefärgade pilar i figuren.
Vanliga problem vid småkärlssjukdom är nedsatt uppmärksamhet, långsammare informationsbearbetning och en störning i exekutiva funktioner. Vid störningar i de exekutiva funktionerna är förmågan att sätta upp mål, att påbörja en aktivitet, att planera, att organisera, att dela upp aktiviteter och verkställa dem, att byta handlingssätt och upprätthålla den samt att tänka konceptuellt nedsatt. Ett försämrat episodiskt minne, som är typiskt för Alzheimers sjukdom är inte karakteristisk för småkärlssjukdom.
Vid användning av korta screeningmetoder såsom MMSE eller CERAD händer det lätt att en demenssjukdom i samband med småkärlssjukdom inte identifieras. En neuropsykologisk undersökning behövs vanligtvis för att bedöma problem med informationsbearbetning som orsakas av en stroke.