Mångfald av symtom vid demenssjukdom

Minnessymtom yttrar sig särskilt som svårigheter att lära sig nya saker och glömska. Man glömmer t.ex. ofta bort avtalade saker och patienten säger samma saker som om de var nyheter, kan tappa bort saker och lär sig inte att använda nya apparater. För att lindra de dagliga besvären använder patienterna ofta minneslappar eller andra minnesstöd. Minnesproblemen stör också hjärnans övriga informationsbearbetning, vilket leder till långsammare tänkande, förvirring och utmattning.

Exekutiva funktioner är förmågan att planera vad man ska göra, agera därefter och ändra sina handlingar om situationen kräver det. Dessa färdigheter försämras vid många demenssjukdomar och ibland kan försämringen också vara det första symtomet. Betydande störningar i de exekutiva funktionerna är ofta förknippade med en betydande nedsättning av initiativförmågan, planeringen och att ta flera saker i beaktande (multitasking).

Personen kan vara mycket icke-flexibel och haka upp sig, och är kanske oförmögen att ändra sin ståndpunkt. Ofta minskar också förmågan att bedöma lämpligheten av ens egna handlingar eller logiken i resultatet. Problem med de exekutiva funktionerna gör också att saker och ting går långsammare, eftersom smidiga övergångar från ett skede till nästa försvåras. Små variationer i de exekutiva funktionernas effektivitet är normala, men större och växande problem behöver utredning.

Demenssjukdomar kan försämra uppmärksamheten och koncentrationen. Då stannar inte tanken vid det väsentliga, utan även små distraktioner eller inre impulser gör att tankarna vandrar och patienten har svårt att komma tillbaka till det väsentliga.

Särskilt i de tidiga stadierna av en demenssjukdom, före och efter diagnosen, kan det förekomma symtom på ångest och depression. Osäkerheten om funktionsförmågan minskar deltagandet i sociala situationer. Det är inte alltid lätt att skilja mellan depression och apati.

Vid vissa demenssjukdomar är det första symtomet visuella hallucinationer eller feltolkning av det man ser. Synvillorna kan vara mycket detaljerade och verklighetstrogna, och vara bekanta och obekanta människor eller djur. Misstolkningar kan t.ex. uttrycka sig som att en stol förväxlas med en person som sitter i den eller att en rörelse i gardinerna förväxlas med en förbipasserande katt. Dessa symtom förekommer oftast på kvällen och natten.

Vid vissa demenssjukdomar är förändringar i uppfattningen av omgivningen, rutter och rumsliga proportioner de första symtomen. Det blir t.ex. svårare att hitta rätt, man kan gå vilse på bekanta platser och det kan vara svårt att uppfatta rumsliga proportioner, såsom om bilen ryms i en parkeringsruta.

Vid vissa demenssjukdomar kan en störning i regleringen av vakenhetstillståndet uppstå tidigt. Detta leder till man blir piggare på natten och kvällen, får sömnproblem samt till trötthet under dagen. Symtomen på demenssjukdomen kan också bli mer uttalade på kvällen och natten.

Vid vissa mindre vanliga demenssjukdomar kan det första symtomet som en anhörig lägger märke till vara en personlighetsförändring. Till exempel kan en tidigare empatisk, reserverad, artig och väluppfostrad person bli kall, ohämmad, oartig och till och med oförskämd.

Vid demenssjukdomar förändras ofta hanteringen och uttrycket av känslor. Vissa av förändringarna kan vara direkt relaterade till förändringar i hjärnans funktion. Det är också vanligt att missförstånd relaterade till att man glömt bort överenskommelser, saker och händelser, samt svårigheter med tidigare rutinerade vardagsaktiviteter, exponerar för onormala och till och med starka känslomässiga reaktioner.

I alla demenssjukdomar orsakar den progressiva degenerationen av hjärnan förändringar i hur en person kan hantera mer komplexa situationer och lösa problem som uppstår. Tänkandet blir mer konkret och förståelsen för orsakssamband blir svagare. I de flesta fall förekommer dock inte dessa symtom i någon större utsträckning i de tidiga stadierna av sjukdomen.

Talproduktionen kan försämras på flera sätt. Å ena sidan kan ord gå förlorade och talet bli långsamt och osammanhängande, å andra sidan kan talet bli svårt att förstå på grund av dålig artikulation, låg volym, stamning eller t.ex. bristande innehåll i talet.

Ibland har personer med demenssjukdom svårt att följa instruktioner eller att kommunicera med andra, eftersom deras språkliga förståelse är nedsatt. Detta är inte en auditiv hörselnedsättning utan ett hjärnbaserat fenomen.

Vid vissa demenssjukdomar uppträder de motoriska symtomen tidigt i sjukdomsförloppet. Patienterna kan bli långsamma och stela, deras gång kan bli stapplande eller släpig, och de kan lida av darrande händer och klumpighet samt balansproblem.

Nedsatt luktsinne är vanligt vid degenerativa hjärnsjukdomar. Nedsatt luktsinne kan också leda till minskad aptit, vilket resulterar i viktminskning och sämre allmäntillstånd. Regleringen av blodtrycket och urinblåsans funktion kan också störas. Hörsel- och synnedsättning ökar risken för demenssjukdomar och framhäver hjärnbaserade svårigheter.