Gå till sidans innehåll

Barnets astmamedicinering

Målet med astmabehandlingen är att barnet ska kunna leva ett liv som är normalt för åldersgruppen och med normal funktionsförmåga. Beroende på astmatypen används vårdande läkemedel mot astman antingen periodvis vid astmaskov eller regelbundet dagligen.

Syftet med astmabehandlingen och medicineringen är att säkerställa barnets normala utveckling och tillväxt, en normal tillväxt och funktion i lungorna, en normal tålighet av ansträngning och så litet behov av symtomläkemedel som möjligt. Målet med medicinering är att hålla sjukdomen i balans med minsta möjliga läkemedelsdos och minsta möjliga biverkningar. Med bra behandling kan astmasymtomen ofta försvinna nästan helt.

Inhalationsläkemedel, dvs. sådana som man andas in, ger en effektiv lokalbehandling av luftvägarna. Barnet behöver två astmaläkemedel: ett som behandlar de irriterade luftrören för regelbundet dagligt bruk och ett luftrörsvidgande för användning vid behov. Astmaläkemedlet tas antingen dagligen och året om eller bara i perioder, exempelvis under pollensäsong, vid infektioner eller köldperioder.

Läkemedlet som behandlar luftrören lindrar infektionen i slemhinnorna och minskar slemutsöndringen. Inhalerat kortison är den effektivaste medicineringen.

Inhalationskortison som används hos barn bryts snabbt ner i kroppen och har små eller nästan inga biverkningar med normala doser. Vårdande läkemedel tas regelbundet vanligen på morgonen och kvällen, men det kan också tas en gång om dagen. Utöver vårdande läkemedel ska barnet ha snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel som används för behandling av astmasymtom till exempel vid andnöd på grund av ansträngning.

Om den här medicineringen inte ger en bra balans i astmabehandlingen, kan medicineringen kompletteras med antingen långtidsverkande luftrörsvidgande inhalationsläkemedel eller astmaläkemedel i tablettform (leukotrienhämmare). Medicineringen med leukotrienhämmare kan ibland också vara ett alternativ till inhalationskortison för behandling av astma med lindriga symtom.

Vilken läkemedel som väljs, när den tas och behandlingens längd varierar enligt patient, eftersom läkemedelsbehandlingen alltid planeras individuellt.

Astmaläkemedlet andas man in i lungorna i form av pulver, spray eller ibland som läkemedelsånga.

Ordinationsföljsamhet, rätt doseringsteknik och inhalator som är lämplig för barnets ålder är viktiga faktorer för att behandlingen ska lyckas. Barn kan vanligen från och med förskoleåldern använda pulverinhalatorer (t.ex. Turbuhaler, Discus, Easyhaler). När man använder läkemedel i jetnebulisator måste man som hjälpmedel använda en lämplig andningsbehållare (t.ex. Babyhaler, OptiChamber Diamond, Volumatic). För småbarn behövs dessutom en ansiktsmask till andningsbehållaren. I sällsynta fall måste medicineringen doseras och andas in som fuktig ånga med hjälp av en nebulisator som fungerar med el eller ultraljud.

Efter astmadiagnosen behövs medicinering vanligen i minst 1–2 år, men läkemedelsbehandlingens längd är alltid individuell. Små astmatikerbarn med symtom vid infektion kan till och med helt sluta med medicineringen om de med åldern blir symtomfria. Allergiska barn med astma kan behöva läkemedelsbehandling länge eller medicineringen kan fortsätta i perioder, till exempel under pollen- eller köldsäsonger eller vid infektioner.

Inhalerad astmamedicin inverkar bara lokalt på luftvägarna och därför är risken för biverkningar liten, i synnerhet vid användning av normala doser. Målet är alltid att använda minsta möjliga dos med vilken barnet är symtomfritt.

Tillväxten hos ett astmabarn följs upp under kontrollbesöken, eftersom stora doser inhalerat kortison kan påverka växten. Å andra sidan ska man tänka på att obehandlad astma, det vill säga bristfällig medicinering, kan göra tillväxten långsammare.

Eventuella lindriga biverkningar i munnen, som jästsvampinfektion eller heshet, kan förebyggas genom att skölja munnen efter att man tagit medicinen. Leukotrienhämmare kan ibland orsaka sömnstörningar, som mardrömmar.

Uppdaterad 21.3.2025