Ett barn med inlärningssvårigheter behöver mer hjälp i vardagen än sina jämnåriga för att styra sina egna aktiviteter och bygga upp dagliga rutiner (till exempel att göra läxor och ta hand om skolmaterial). Dessa färdigheter är lika viktiga för skolgången som att lära sig läsa och skriva.
En vuxens systematiska sätt att utföra och upprepa vardagliga rutiner fungerar som en modell för barnet. Med hjälp av den vuxnas modell tar barnet gradvis till sig mer effektiva arbetssätt.
Det lönar sig till exempel att tillsammans med barnet skapa nödvändiga rutiner för att göra läxor. En regelbunden tid, som återkommer vid samma tidpunkt och en bekant plats avsätts för att göra läxor och läsa inför prov. Att skapa rutiner kräver tid, uthållighet och tillmötesgående från både förälder och barn. Det är viktigt att den vuxna inte gör allt i stället för barnet, utan vägleder barnet att genomföra, skapa och lära sig de nödvändiga skolrutinerna. Barnet behöver mycket övning, upprepning och uppmuntran för att lära sig rutinerna. På samma sätt tar det tid att lägöra sig av med dåliga handlingssätt.
Det är bra att fokusera på det väsentliga i vägledningen av barnet; undvik att låta dina egna känslor påverka det ni gör. Välj alternativ som barnet kan välja mellan och gör överenskommelser om tillvägagångssätt. Planera aktiviteten i förväg tillsammans med barnet och gör en tydlig överenskommelse om vad som ska göras och när. Åskådliggör detta på ett konkret sätt.
Belöna barnet även när hen försöker, inte bara när hen lyckas. Det är viktigt att den vuxnas respons är omedelbar och konsekvent. Barnet behöver bekräftelse och uppmuntran, även om aktiviteten inte alltid ger önskat resultat. Det viktiga är inte att tvinga barnet att göra något, utan att låta hen experimentera och hitta saker som hen känner att hen kan.
Bemöt dåligt uppförande lugnt och med förklaringar. Upprepa instruktionerna vid behov, men undvik att tjata och överdriven motivering. Ibland kan det vara bra att prata mindre och istället genom sina egna handlingar ge barnet en modell för hur man ska agera. Visuella hjälpmedel kan användas för att hjälpa med att komma ihåg instruktionerna.
Skapa möjligheter för barnet att lyckas. Hen får lära sig en lämplig arbetstakt och uppgiften delas upp i lämpliga delar – man behöver inte göra allt på en gång. Du kan vid behov använda mobiltelefonens timer för att ange hur lång tid som behövs för att göra läxorna. Uppmärksamheten riktas mot en sak i taget, till exempel att ta hand om sina saker, ge arbetsro åt andra eller språk. Det är också viktigt att lära barnet att be om hjälp.
Det gör det lättare för barnet om hen har en bestämd plats för sina arbetsredskap, till exempel i köket eller i barnets rum. Det är en bra idé att reservera en plats för barnets ryggsäck i närheten av läxläsningsområdet. En läsordning, där även barnets fritidsaktiviteter finns markerade, lämnas på en synlig plats. Om det behövs kan man ha framme ett annat veckoprogram med barnets uppgifter i hemmet bredvid läsordningen. Hjälp och lär barnet att göra sin egen lista över saker att komma ihåg, till exempel att packa sin ryggsäck på kvällen.
Det är ofta svårt för barn med inlärningssvårigheter att uppfatta tid. När ni övar på att läsa klockan kan ni börja med hela och halva timmar. Vissa barn har lättare att förstå klockslag på en digital klocka, medan andra tycker att det är lättare att förstå klockslag på en urtavla. Pröva er fram för att ta reda på vilken metod som är lättare för barnet. Stoppuret på mobiltelefonen kan användas för att öva på hur lång tid en minut är och hur lång tid det tar att till exempel packa ryggsäcken.
Lämpligt kamratstöd hjälper föräldrarna att orka. Det lönar sig att samarbeta med andra närstående vuxna och be om hjälp vid behov.