Vilken hjälp kan barnet och familjen få?

Metoder som baserar sig på tillämpad beteendeanalys (ABA, Applied Behavior Analysis) har använts inom autismrehabilitering sedan 1970-talet. Metoderna bygger på kunskap om lärandets lagbundenheter och om hur barn inom autismspektrumet lär sig bäst. Nya färdigheter övas systematiskt, ett steg i taget. Till en början hjälper en vuxen barnet, men minskar sin hjälp gradvis i takt med att barnet gör framsteg.

Barnet belönas för sina framgångar (och i början också för sina försök) med beröm och trevliga aktiviteter. Man övar sakerna i olika situationer och med olika människor, så att de ska bli till allmänna färdigheter. Förstärkandet av barnets initiativförmåga och uppmärksammandet av barnets intressen är väsentliga delar av dagens beteendeterapeutiska metoder, som bland annat PECS, PRT och ESDM.

TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) är en rehabiliteringsmodell utvecklad för personer inom autismspektrumet. Den betonar speciellt användningen av en strukturerad undervisning och visuella metoder i barnets rehabilitering. Ordet strukturerad syftar på att verksamhetens strukturer är tydligt planerade och väl förberedda. Då vet barnet vad som ska göras, var och med vem, hur länge det tar och vad som händer därefter. Struktureringen stöds med visuella medel, exempelvis ett illustrerat dagsschema.

• UNC School of medicine Teacch Autism program (teacch.com, på engelska)

• Toimiva arki visuaalisin keinoin – Opas visuaalisuuteen lasten ohjauksessa (yumpu.com, på finska)

Vid talterapi med barn inom autismspektrumet är det särskilt i början viktigt att förstärka de grundläggande interaktionsfärdigheterna. Sådana är till exempel att gå med i gemensamma aktiviteter, ögonkontakt, att turas om samt imitation. Därtill är målet ofta att öva de centrala kommunikationsfärdigheterna, som att ta initiativ och att rikta budskap till en annan människa. Målet i talterapin är också att försöka hitta fungerande kommunikationsmetoder som barnet kan använda för att kommunicera med andra och som stödjer barnets språkliga utveckling.

Utöver att förstärka det muntliga uttrycket försöker man vanligen också stödja kommunikationsfärdigheterna med visuella metoder, som bildkommunikation. Barnets intressen får styra rehabiliteringen. Talterapin kan förutom förbättring av interaktions- och kommunikationsfärdigheter också syfta på att behandla sinneskunskap från munnen och förstärka munnens motorik eller barnets lekfärdigheter. Målen sätts upp enligt barnets individuella behov.

För att barnet inom autismspektrumet ska ha nytta av talterapin i sin vardag och för att de övade sakerna ska börja ingå i barnets aktiviteter, genomförs talterapin i allmänhet i barnets vardagsmiljö i nära samarbete med bland annat föräldrarna och daghemmets personal. Målet är att de som dagligen är med barnet ska få metoder för att stödja barnets utveckling i vanliga vardagssituationer.

• Avvikelser i tal- och språkutvecklingen hos barn

• Autistisen lapsen omatoimisuuden tukemien – Opas lapsen hoitoon osallistuville (PDF, på finska)

Det kan vara nyttigt för barn med autismspektrumstörning och deras familjer att träffa andra med samma diagnos. De som har upplevt samma sak förstår oftast bäst de situationer som familjerna möter i sin vardag.

Hälsobyns Kamrathuset hjälper insjuknade och deras närstående att hitta kamratstöd och tillförlitlig information om kamratstöd. I Kamratshuset har kamratstödet som olika patientorganisationer erbjuder sammanställts.

Autismförbundet och dess medlemsföreningar har verksamhet på olika håll i Finland. Förbundets utbildade kamratstödspersoner (på finska) ger stöd till familjer med barn som nyligen fått diagnos inom autismspektrumet.

Läs mer på Kamrathusets och Autism Finland rf:s webbplatser:

• Kamrathuset (Kamrathuset)

• Vertaistuki (autismiliitto.fi, på finska)