Rehabilitering av barn med autismspektrumtillstånd sker huvudsakligen i vardagliga situationer. Den är intensiv och mångsidig och planeras utifrån barnets individuella behov.
Barnet har nytta av att vardagen är så regelbunden, förutsägbar och strukturerad som möjligt. Barn med autismspektrumtillstånd drar också nytta av att bilder används i handledningssituationer och som stöd för kommunikationen.
I bildspelet ges konkreta exempel på hur man kan stöda ett litet barn med autismspektrumtillstånd i vardagliga aktiviteter och hur man kan stärka interaktionen med barnet.
I Finland kombinerar man vanligtvis metoder från olika tillvägagångssätt i habiliteringen. Centrala rehabiliteringsmål är
att stärka interaktion och sociala färdigheter,
att stöda kommunikation samt
att utveckla barnets lek- och imitationsfärdigheter
Av rehabiliteringsskäl rekommenderas det att barn med autismspektrumtillstånd går i daghem och får nödvändiga stödåtgärder. Enligt individuella behov kan barnet också rekommenderas tal-, ergo- eller musikterapi, där barnets närmiljö också får handledning.
Exempel på stödåtgärder:
dagordning och förutsägbarhet, användning av bild- eller verbala scheman
förberedelse inför förändringar
åskådliggörande
användning av sociala berättelser för att öva på svåra interaktionssituationer
motivering samt positiv och konkret uppmuntran
I God medicinsk praxis -rekommendationen om autismspektrumtillstånd hittar du mer information om rehabilitering av barn med autismspektrumtillstånd, hur man kan stöda barnet i hemmet, på daghemmet och i skolan.
Med strukturering avses att verksamheten är tydligt planerad och väl förutsägbar. Då vet barnet med autismspektrumtillstånd vad, var och med vem hen ska göra något, hur länge det tar och vad som händer efteråt.
Som stöd för struktureringen används visuella hjälpmedel, såsom bildscheman.
I talterapi för barn med autismspektrumtillstånd har stärkande av de grundläggande färdigheterna i växelverkan särskilt i början en central betydelse. Detta innefattar till exempel
att komma in i gemensam aktivitet
ögonkontakt
turtagning
imitation, det vill säga härmande.
Dessutom är målet ofta att öva på kärnfärdigheter i kommunikation, såsom att ta initiativ och rikta budskap till andra människor.
I talterapin är målet också att hitta fungerande kommunikationssätt för barnet. så att det kan kommunicera med andra och som stöder barnets språkutveckling.
Förutom att stärka den muntliga uttrycksförmågan försöker man oftast stöda kommunikationsfärdigheterna med visuella hjälpmedel, såsom bildkommunikation.
Barnets intressen styr rehabiliteringen. Förutom färdigheterna i kommunikation och växelverkan, kan målen i talterapin till exempel vara bearbetning av munnens sinnesintryck, att stärka munmotoriken eller lekfärdigheterna. Målen utformas utifrån barnets individuella behov.
För att barnet med autismspektrumtillstånd ska ha nytta av talterapin i vardagen och för att det man övar på ska generaliseras, genomförs talterapin vanligtvis i barnets vardagsmiljö i nära samarbete med bland annat föräldrar och daghemspersonal. Målet är att de personer som arbetar med barnet ska få verktyg för att stöda barnets utveckling i vanliga vardagssituationer.
Nya färdigheter övas med barnet med autismspektrumtillstånd på ett planerat sätt, steg för steg.
Den vuxna hjälper barnet och minskar gradvis på stödet i takt med att barnet gör framsteg. Barnet belönas för framgångar och i början även för försök, med beröm och aktiviteter som barnet tycker om.
Man övar på saker i olika situationer och med olika personer för att färdigheterna ska generaliseras. Det är mycket viktigt att stärka barnets förmåga till initiativtagande och att ta hänsyn till barnets intressen.
För ett barn med autismspektrumtillstånd och dess familj kan det vara värdefullt att träffa andra med samma diagnos. En person med liknande erfarenheter förstår ofta bäst de situationer som familjen möter i vardagen.
Hälsobyns Kamrathuset hjälper insjuknade och deras närstående att hitta kamratstöd och tillförlitlig information om kamratstöd. Kamrathuset har samlat ihop patientföreningarnas kamratstödstjänster.
Autism Finland och dess medlemsföreningar har verksamhet runtom i Finland. Förbundets utbildade kamratstödare kan vara till stöd när man nyligen har fått en diagnos.
Läs mer på Kamrathuset och Autism Finlands sidor.
I Finland kombinerar man vanligtvis metoder från olika tillvägagångssätt i habiliteringen. Centrala rehabiliteringsmål är
att stärka interaktion och sociala färdigheter,
att stöda kommunikation samt
att utveckla barnets lek- och imitationsfärdigheter
Av rehabiliteringsskäl rekommenderas det att barn med autismspektrumtillstånd går i daghem och får nödvändiga stödåtgärder. Enligt individuella behov kan barnet också rekommenderas tal-, ergo- eller musikterapi, där barnets närmiljö också får handledning.
Exempel på stödåtgärder:
dagordning och förutsägbarhet, användning av bild- eller verbala scheman
förberedelse inför förändringar
åskådliggörande
användning av sociala berättelser för att öva på svåra interaktionssituationer
motivering samt positiv och konkret uppmuntran
I God medicinsk praxis -rekommendationen om autismspektrumtillstånd hittar du mer information om rehabilitering av barn med autismspektrumtillstånd, hur man kan stöda barnet i hemmet, på daghemmet och i skolan.
Med strukturering avses att verksamheten är tydligt planerad och väl förutsägbar. Då vet barnet med autismspektrumtillstånd vad, var och med vem hen ska göra något, hur länge det tar och vad som händer efteråt.
Som stöd för struktureringen används visuella hjälpmedel, såsom bildscheman.
I talterapi för barn med autismspektrumtillstånd har stärkande av de grundläggande färdigheterna i växelverkan särskilt i början en central betydelse. Detta innefattar till exempel
att komma in i gemensam aktivitet
ögonkontakt
turtagning
imitation, det vill säga härmande.
Dessutom är målet ofta att öva på kärnfärdigheter i kommunikation, såsom att ta initiativ och rikta budskap till andra människor.
I talterapin är målet också att hitta fungerande kommunikationssätt för barnet. så att det kan kommunicera med andra och som stöder barnets språkutveckling.
Förutom att stärka den muntliga uttrycksförmågan försöker man oftast stöda kommunikationsfärdigheterna med visuella hjälpmedel, såsom bildkommunikation.
Barnets intressen styr rehabiliteringen. Förutom färdigheterna i kommunikation och växelverkan, kan målen i talterapin till exempel vara bearbetning av munnens sinnesintryck, att stärka munmotoriken eller lekfärdigheterna. Målen utformas utifrån barnets individuella behov.
För att barnet med autismspektrumtillstånd ska ha nytta av talterapin i vardagen och för att det man övar på ska generaliseras, genomförs talterapin vanligtvis i barnets vardagsmiljö i nära samarbete med bland annat föräldrar och daghemspersonal. Målet är att de personer som arbetar med barnet ska få verktyg för att stöda barnets utveckling i vanliga vardagssituationer.
Nya färdigheter övas med barnet med autismspektrumtillstånd på ett planerat sätt, steg för steg.
Den vuxna hjälper barnet och minskar gradvis på stödet i takt med att barnet gör framsteg. Barnet belönas för framgångar och i början även för försök, med beröm och aktiviteter som barnet tycker om.
Man övar på saker i olika situationer och med olika personer för att färdigheterna ska generaliseras. Det är mycket viktigt att stärka barnets förmåga till initiativtagande och att ta hänsyn till barnets intressen.
För ett barn med autismspektrumtillstånd och dess familj kan det vara värdefullt att träffa andra med samma diagnos. En person med liknande erfarenheter förstår ofta bäst de situationer som familjen möter i vardagen.
Hälsobyns Kamrathuset hjälper insjuknade och deras närstående att hitta kamratstöd och tillförlitlig information om kamratstöd. Kamrathuset har samlat ihop patientföreningarnas kamratstödstjänster.
Autism Finland och dess medlemsföreningar har verksamhet runtom i Finland. Förbundets utbildade kamratstödare kan vara till stöd när man nyligen har fått en diagnos.
Läs mer på Kamrathuset och Autism Finlands sidor.
Uppdaterad 24.3.2026
