Varför gör vi som vi gör?

Vi har länge levt i en värld där övervikt inte har varit acceptabelt. Att vara överviktig innebär att man redan från barnsben får höra att det är något fel på en. I en sådan miljö kan det vara svårt att bygga upp en god självkänsla. En upplevelse av att vara otillräcklig kan vara en faktor som bidrar till att man äter för mycket för att undvika att känna sig ledsen.

Hur föräldrar eller andra närstående vuxna förhåller sig till barnets eller andra personers vikt har en massiv inverkan på barnets upplevelse av sig själv. För många föräldrar är barnets kamp med sin egen kroppsuppfattning svår. Och det är särskilt svårt om föräldern inte heller känner sig bekväm med sin egen kropp.

Vad göra?

• Prata om att kroppar är olika, det finns inte en enda idealkropp eller ett idealutseende.

• Betona att allas kroppar är värdefulla och bra, oavsett vikt eller utseende.

• Visa att du gillar din kropp som den är och att du vill ta hand om den. Diskutera hur ni kan behandla era kroppar väl. Vilka saker är bra för kroppen och vilka saker är inte bra för kroppen?

• Undvik att fälla negativa kommentarer om din egen eller andras kroppar, vikt eller utseende.

Mer information om att vara tillfreds med kroppen

För 5–10-åringar

• Din kropp är en superhjälte (neuvokasperhe.fi)

För 10–15-åringar

• Hyvää päivää keho - mitä sulle kuuluu? (neuvokasperhe.fi, på finska)

”Blev du ledsen, kom så ska mormor ge dig godis...”

Ofta har känsloätandet en fast grund i barndomen, då mat användes som ett botemedel mot negativa känslor. Hjärnan lär sig ett mönster där det leder till en känsla av välbehag och en tillfällig lättnad att behandla ledsenhet med att äta något sött. Tankarna återvänder till detta tillvägagångssätt när situationen upprepar sig. Andra sätt att lindra ledsenhet kan hamna i skymundan eller till och med glömmas bort helt och hållet.

Vad göra?

Det första steget är att erkänna ditt eget behov av att hantera dina tankar eller känslor genom att äta. Det är bra att bli medveten om att känslor har ett sätt att komma, vara och försvinna, utan att man behöver försöka ändra, ta bort eller kontrollera dem. Även om det ibland är helt acceptabelt att lindra svåra känslor med till exempel en liten bit godis är det viktigt att tänka på andra sätt att känna sig bättre: gå på en promenad i stället för att äta, ringa en vän eller skriva ner dina känslor på papper. Gradvis börjar det dyka upp alternativ till det så kallade tröstätandet, som är bättre för att främja välbefinnandet.

Nästan alla vuxna är bekanta med kravet på att äta tallriken tom. Mat får inte slängas. Människor svälter i världen och därför har vi varit tvungna att ignorera vår egen mättnadskänsla och snällt äta upp allt på vår tallrik.

Att tvingas äta orsakar vanligtvis en stark känsla av motvilja mot den mat som äts. Motviljan kan stanna kvar långt in i vuxenlivet och påverka vilken mat vi serverar våra barn, vilken mat vi tycker är god eller hur vi pratar om mat.

Vad göra?

Vuxna, och inte minst barn, tar inte alltid åt sig rätt mängd mat. Det är fullt tillåtet att känna efter hur det känns och lämna mat om du redan känner dig mätt. Nästa gång kan man öva på att ta mindre mat.

Att tvinga någon att äta är oftast välmenande, men det leder oundvikligen till en obehaglig matupplevelse. Fundera på om den obehagliga upplevelsen fortfarande påverkar dina nuvarande matvanor? Vill du lära dig att äta något som länge har varit svårt att äta? Försök i ett trevligt sällskap och i en trevlig situation. Skapa nya och trevliga minnen. Det är alltid möjligt att ändra sina smakpreferenser.

Kom ihåg att uppmuntran och beröm alltid fungerar bättre än utpressning, mutor och hot när man uppfostrar barn!

• Man vänjer sig vid nya smaker så småningom

Suget efter förbjuden mat ökar när man begränsar sitt ätande kraftigt. Ett ökat sug kan till och med leda till att man äter i smyg. När ingen övervakar en väljer man mer av just de begränsade livsmedlen. Låter det bekant?

Vad göra?

Strikta begränsningar fungerar inte. Att äta bra innebär också att man får njuta av godsaker. Det finns inga förbjudna livsmedel, utan utgångspunkten är att allt ätbart är tillåtet. I en kost som främjar välbefinnandet ingår små godbitar, medan största delen av maten är bra och smart basmat. Det är därför en fråga om att lära sig måttlighet. Portionsstorlekarna förblir måttliga när man till exempel äter efterrätt efter huvudmåltiden.

• Konsten att äta flexibelt och tillåtande

”När du har ätit purésoppan får du glass till efterrätt”.

Det är vanligt att vuxna uppmuntrar till att äta hälsosam mat genom att belöna det med ohälsosam mat. Detta gör hälsosam mat allt mer ointressant. Samtidigt blir belöningen ännu mer attraktiv.

”Den här maten måste vara riktigt dålig när man måste lockas med godsaker för att äta den”, tänker barnet.

Vad göra?

Man upprepar lätt uppfostringsmetoder man själv varit med om ifall man inte uppmärksammar dem. Så hur kan man uppmuntra sitt barn att äta om belöning inte är ett fungerande sätt? Barn lär sig inte att äta alla livsmedel genast eller ens efter några gånger. Genom att smaka lite och ofta lär sig barnet gradvis att äta många olika sorters livsmedel. Uppmuntra barnet att utforska mat och modigt smaka. Även små försök ges beröm.

• Man vänjer sig vid nya smaker så småningom

Föräldrarna kan ha tråkiga erfarenheter av motion. Att ha blivit retad, till exempel på skolans gymnastiklektioner, har skapat en känsla av skam. Skam är en stark känsla som människan försöker undvika. Det är naturligt att börja undvika motion helt och hållet om den ofta är förknippad med skamkänslor.

Vad göra?

Det är sällan lätt att ägna sig åt sådant som gör en obekväm. Men du kan ändå göra ett försök ibland, bara för att testa om saker och ting har förändrats. När du så småningom inser att försöken inte känns så dåliga och att hindren snarare är ett problem som orsakas av dina egna tankar, kan du börja ge dig hän. Skulle jag kunna lära mig att gilla motion..? Borde jag ändå ge motionen en chans...? Vilken gren skulle få mig att må bra och känna mig glad...? Den vuxna är en viktig förebild för barnets inställning till och deltagande i fysisk aktivitet. Att identifiera vilken typ av motionär du är kan hjälpa dig att vägleda dina barn till en rörligare livsstil.

• Motionärstyper (neuvokasperhe.fi)