Förträngning av aortaklaffen (aortastenos, AS)
Vid förträngning av aortaklaffen öppnas inte klaffen normalt och flödeshastigheten ökar över det normala. Flödet blir då turbulent och detta hörs bäst som ett tonlöst biljud vid bröstbenets högra kant mellan de översta revbenen (aortaområdet) och även vid spetsen av hjärtat bakom det vänstra bröstet.
Vid lindrig förträngning hörs den kraftigaste delen av biljudet redan i början av sammandragningen och vid svår förträngning först i slutet av sammandragningen. Vibrationen som orsakas av det turbulenta flödet kan kännas i halsartären om inte förträngningen är för lindrig. Aortastenosen kan finnas i vänster kammare redan före aortaklaffen, i aortaklaffen eller i basen av aortan ovanför klaffnivån. Ett systoliskt klick direkt efter det första hjärtljudet kan endast höras från en förträngning i klaffnivå.
Det kan även förekomma förträngningar i utflödeskanalen i höger kammare redan före pulmonalisklaffen, i klaffen eller först efter klaffnivån. Biljudet i denna pulmonalstenos (PS) låter precis likadant som vid aortastenos, men biljudet från pulmonalstenos hörs bättre i den vänstra kanten av bröstbenet vid de översta revbenen (pulmonalområdet) och i halsartären känns ingen vibration. På ryggsidan hörs biljudet bäst vid skulderbladen.
Aortakoarktation (CoA)
Med aortakoarktation avses en lokal förträngning i aortan vanligtvis efter blodkärlet som går mot vänster arm. Vid förträngningsstället är aortan i bakre delen av brösthålan bredvid ryggraden till vänster. Här ökar flödeshastigheten och biljudet som det turbulenta flödet medför hörs bäst på ryggsidan mellan vänster skulderblad och ryggraden. Det systoliska blodtrycket hos patienter med koarktation är högre i armarna än i benen. Denna diagnostiska tryckskillnad mellan armar och ben mäts när patienten ligger vågrätt på undersökningsbordet, inte sittande.