Diagnostisering av matallergier

Vid dubbelblind provokation vet varken patienten, vårdnadshavaren, läkaren eller sjukskötaren vilkendera av testämnena innehåller det misstänkta födoämnet.

För maskering används mat som passar patienten. Under de två olika provokationsveckorna förs i fem dagar dagbok över eventuella symtom.

Mellan provokationsveckorna håller man ett uppehåll på 1–2 veckor då patienten inte använder det misstänkta födoämnet (s.k. washout-period). Efter att båda provokationerna har utförts bedömer läkaren på mottagningen utifrån symtomdagboken om de misstänka allergisymtomen återkom under den andra av provokationsveckorna.

Om det finns en tydlig skillnad mellan testveckorna, öppnas kuvertet som avslöjar vilkendera av ämnena innehöll det misstänkta födoämnet.

Det går inte att konstatera med allergitest om en födoämnesallergi har försvunnit, eftersom testresultatet kan vara positivt länge efter att barnet börjat tåla födoämnet som tidigare orsakat symtom.

Prognosen är god också för svåra födoämnesallergier hos småbarn. Därför måste allergins förekomst regelbundet bedömas med provokationstest, så att man inte i onödan utesluter födoämnet från barnets mat.

Om de tidigare allergisymtomen har varit milda, går det att testa hemma om toleransen har utvecklats och födoämnesallergin eventuellt gått över. Om du är osäker, fråga råd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården på rådgivningen eller av den behandlande läkaren.

Om allergin för centrala födoämnen (mjölk, vete) är svår, görs nya provokationer övervakat inom den specialiserade sjukvården. Ett lämpligt intervall för ny provokation för småbarn är 1–2 år.