Hos barn och unga försvagas motståndskraften avsevärt i samband med en intensiv cytostatikabehandling och stamcellstransplantation. Då är man tvungen att ta särskild hänsyn till matens mikrobiologiska säkerhet och ta i bruk den så kallade AVA-dieten som används vid försvagad motståndskraft. I AVA-dieten har antalet skadliga mikrober i maten minimerats.
Ett viktigt mål är också att trygga en tillräcklig näringstillförsel. Dieten fortsätter under hela behandlingen tills det gått 1–2 månader sedan den intravenösa cytostatikabehandlingen avslutats eller enligt läkarens bedömning.
När barnet har en nedsatt motståndskraft fäster man särskild uppmärksamhet både på avdelningen och hemma vid valet av mat samt hygienen i hanteringen, tillredningen och förvaringen av mat. Ur kosten tas bort de födoämnen som ger upphov till risk för skadliga bakterier (listeri eller salmonella), virus (noro), mögel eller jäst. Näringsterapeuten ger mer information och skriftliga anvisningar om näringsbehandling vid en intensiv cytostatikabehandling samt i samband med autologiskt stamcellsstöd och allogen benmärgstransplantation.