I början är det enklast att ge fast föda när barnet sitter i en babysitter. Då får man ögonkontakt med babyn, man kan närma sig babyn från mittlinjen och babyns händer är symmetriskt i mitten. När barnets kroppskontroll utvecklas, vanligtvis vid cirka 6 månaders korrigerad ålder, kan man börja vänja babyn vid en barnstol.
På vissa sjukhus kan en talterapeut eller rehabiliteringshandledare med kunskap om hur man matar prematurbarn bedöma om barnet är redo att börja äta fast föda.
I början kan man stötta upp barnet med till exempel hoprullade handdukar. Vid cirka 6–9 månaders ålder utvecklar barnet skyddsreflexer, dvs. hen tar emot med händerna på sidorna i sittande ställning för att inte falla över på sidan. Det gör det lättare att kontrollera sittställningen. Babysitter rekommenderas inte längre när babyn har god kroppskontroll och bra skyddsreflexer. I detta skede är det bra att byta till en barnstol helt och hållet. Det är bra att ha ett ordentligt stöd för barnets ben i stolen så att barnet får en stabilare ätställning.
Praktiska anvisningar för hur man ger fast föda
Till en början ger man purén i provsmakningsportioner, några teskedar åt gången. Beroende på barnets färdigheter och vilja att äta ökar man sedan mängden.
I början erbjuder man barnet puré en gång om dagen. I takt med att barnet blir bättre på att äta ökar man antalet måltider.
Man bör till en början vänja babyn vid några smaker, sedan öka portionsstorleken och först därefter lägga till nya smaker i kosten.
När barnet äter ungefär en halv burk färdig puré (ca 60–70 gram) per måltid minskar mängden mjölk som hen dricker.
När barnet börjar få fast mat minskar ofta kräkningarna.
Om barnet kräks mycket kan man i stället för förtjockningspulver tillsätta lite puré eller välling i mjölken.
När barnet börjar få fast föda blir tarmfunktionen ofta långsammare. Det räcker ofta att ge plommonpuré för att behandla förstoppning.
Exempel på måltidsrytm för en 6–12 månader gammal baby
När man utökar babyns kost bör man också tänka på babyns måltidsrytm för dagen. En regelbunden måltidsrytm ökar babyns känsla av trygghet. Tabellen innehåller exempel på vad måltiderna under en dag kan bestå av. Måltidsintervallerna bör inte vara för långa för ett barn.
Morgonmål | gröt | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Mellanmål (vid behov) | frukt- eller bärpuré/kvarg för barn | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Lunch | kött- eller fiskgrönsakspuré | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Mellanmål | frukt- eller bärpuré/kvarg för barn | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Middag | kött- eller fiskgrönsakspuré | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Kvällsmål | gröt | amning, bröstmjölk från flaska eller modersmjölksersättning |
Natt | Nattmatningen avslutas individuellt. Näringsmässigt behövs den vanligtvis inte efter 6 månaders ålder. |