Funktionella kväljningar eller illamående
Funktionella kväljningar eller illamående är ett symtom där illamående uppträder upprepade gånger minst två gånger i veckan under minst två veckor. Illamåendet är vanligtvis inte relaterat till mat, slutar inte med kräkningar och kan inte förklaras av någon sjukdom eller medicinsk orsak.
Funktionell kräkning
En eller flera episoder av kräkningar per vecka utan underliggande sjukdom, ätstörning eller matmumsande, dvs. rumination. Upprepade kräkningar är ett symtom som bör uteslutas som orsak till andra sjukdomar.
Cyklisk kräkning
Cykliska kräkningar eller ruminationssymtom kan också förekomma hos äldre barn.
Funktionell dyspepsi
Funktionell dyspepsi är en känsla av mättnad efter en måltid, som kan åtföljas av smärta och en brännande känsla i övre delen av buken. Barnet kan sluta äta och säga att hen är mätt trots att hen nästan inte har ätit någonting. Regelbundna och frekventa måltidsintervaller (2–3 timmar), tillräckligt med vatten och undvikande av fet mat hjälper till att lindra symtomen.
Funktionell magsmärta
Funktionell magsmärta innebär att ett barn har upprepade magsmärtor minst en gång i veckan under flera månader utan att man hittar en sjukdom som förklarar symtomen. Förutom buksmärtor kan det till exempel förekomma huvudvärk. I övrigt mår barnet bra: hen växer, ökar i vikt och har ingen förstoppning eller ihållande diarré. Studier visar att funktionell magsmärta drabbar 11–12 procent av alla barn i skolåldern i världen.
Smärtan påverkas av många saker. Smärta har traditionellt setts som en varningskänsla för vävnadsskador. Exempel på sådan smärta är smärta som orsakas av ett sår eller blindtarmsinflammation. Smärta kan uppstå även om det inte finns någon organisk sjukdom. Hjärnan och mag-tarmkanalen är sammankopplade genom det autonoma nervsystemet och hypotalamus–hypofys–tarm-kopplingen. Kommunikationen går åt båda hållen. Kopplingen kan vara förknippad med störningar i regleringen, och dessa är av stor betydelse när det är fråga om funktionell magsmärta och andra funktionella magsymtom som IBS. Smärtan kan till en början orsakas av t.ex. en virussjukdom, men blir sedan långvarig och kvarstår. Ibland kan barnets spänning eller oro också orsaka magsmärtor.
Upplevelsen av smärta är alltid verklig och inte bara "i barnets huvud" eller påhittad. Ett barn kan ibland tänka så och känna att hen inte blir trodd. Magsmärtor kan göra det svårt att sova, gå till hobbyer och till skolan.
När magsmärtan blir långvarig är det viktigt att läkaren kartlägger symtomen, bedömer barnets tillväxt och näringsstatus och kommer överens om undersökningar och behandling. De barn som kommer till kliniken får vanligtvis åtminstone sin blodstatus och sina antikroppar mot celiaki kontrollerade. Det är ofta bra att följa upp symtomen, till exempel vid besök hos skolläkaren.