Funktionellt illamående eller obehagskänsla
Funktionellt illamående eller obehagskänsla är ett symtom där illamående förekommer upprepade gånger minst två gånger i veckan under minst två veckors tid. Illamåendet är vanligtvis inte kopplat till måltider och leder inte till kräkning. Symtomet kan inte heller förklaras av någon sjukdom eller medicinsk orsak.
Funktionella kräkningar
Funktionella kräkningar innebär att barnet kräks en eller flera gånger i veckan utan att det finns någon identifierbar sjukdom, ätstörning eller rumination, det vill säga att maten tuggas om efter att redan ha svalts en gång. Om ett barn eller en ungdom har upprepade kräkningar ska sjukdomar och andra medicinska orsaker uteslutas.
Periodiska kräkningar och rumination
Periodiska kräkningar och ruminationssymtom kan också förekomma hos äldre barn. Båda hör till funktionella symtom, är godartade och går över av sig själva.
Periodiska kräkningar innebär att kräkningar återkommer med regelbundna intervall. Symtomet påverkar inte tillväxt eller utveckling. Kräkningarna kan pågå från några timmar till flera dagar. Barnet återhämtar sig snabbt efter kräkningarna och är symtomfritt mellan episoderna. Symtomperioderna är typiskt likadana.
Rumination innebär att osmält eller delvis smält mat förs tillbaka från magen till munnen för att tuggas om och sväljas igen, det vill säga idissling. Behandlingen fokuserar på att tugga maten så noggrant som möjligt och att skapa en lugn måltidssituation. Läkemedel har ingen effekt på symtomet.
Funktionell dyspepsi
Med funktionell dyspepsi avses en känsla av obekväm mättnad och uppblåst mage efter måltid och kan åtföljas av smärta och brännande känsla i övre delen av magen. Barnet kan sluta äta och säga sig vara mätt även om hen knappt har ätit något. Symtomen lindras av täta, regelbundna måltidsintervaller (2–3 timmar), tillräckligt vätskeintag och genom att undvika fet mat.
Funktionell magsmärta
Man talar om funktionell magsmärta när barnet har magont minst en gång i veckan under flera månaders tid utan att någon medicinsk orsak eller sjukdom kan hittas. Förutom magont kan barnet till exempel ha huvudvärk. Barnet mår annars bra, växer, går upp normalt i vikt och har inte förstoppning eller ständig diarré som bakomliggande orsak.
Enligt studier förekommer funktionell magsmärta hos 13,5 procent av barn i åldern 4–18 år världen över.
Många faktorer påverkar smärtan. Smärta har traditionellt uppfattats som en varningssignal för vävnadsskada. Sådan smärta är till exempel smärta orsakad av ett sår eller smärta orsakad av blindtarmsinflammation. Smärta kan också förekomma utan organisk sjukdom. Hjärnan och mag-tarmkanalen är förbundna med varandra via det autonoma nervsystemet samt hypotalamus–hypofys–tarm-axeln. Kommunikation sker i båda riktningarna. Det kan uppstå regleringsstörningar i denna förbindelse, vilket har stor betydelse vid funktionella magsmärtor och andra funktionella magsymtom, såsom irritabel tarm, IBS. Smärtan kan från början till exempel bero på en virusorsakad maginfektion, men sedan blir smärtupplevelsen långvarig och kvarstår. Barnets oro eller rädsla kan också ibland orsaka magont.
Smärtupplevelsen är alltid verklig och inte bara ”i barnets huvud” eller påhittad. Barnet kan ibland tro och uppleva att hen inte blir trodd. Magont kan försvåra sömnen, deltagande i fritidsaktiviteter och skolgång. Vid långvarig magsmärta är det viktigt att läkaren kartlägger symtombilden, bedömer barnets tillväxt och näringsstatus samt planerar barnets undersökningar och behandling. Hos barn som kommer till mottagningen kontrolleras vanligtvis åtminstone blodstatus och celiakiantikroppar.
Funktionell magsmärta är ett godartat och självbegränsande symtom. Man kan till exempel prova olika avslappningsmetoder mot smärtan.