Liisi var en tystlåten baby som inte jollrade nästan alls. Hon sa sitt första ord vid 2,5 års ålder och vid tre års ålder använde hon färre än tio ordformer som bara hennes föräldrar kunde förstå. Liisi hänvisades via rådgivningen till en kommunal talterapeut för en bedömning. Talterapeuten gav föräldrarna handledning om hur de kunde stödja Liisis språkutveckling och hur de kunde använda kommunikationsmetoder som stöder talutvecklingen, såsom bilder och tecken som stöd.
Som framgår av föregående exempel följs barnets tillväxt och utveckling upp under rådgivningsbesöken. Om föräldrarna är oroliga för sitt barns tal- och språkutveckling, eller om man på rådgivningen märker att barnets tal är sparsamt eller otydligt vid tre års ålder, kan barnet hänvisas till en talterapeut för en bedömning.
Talterapeuten bedömer barnets tal- och språkutveckling, dvs. muntlig uttrycksförmåga och språkförståelse, ömsesidig kommunikation, munnens motoriska funktion och språkanvändning i sociala situationer. Dessutom bedömer talterapeuten vid behov ät-, läs- och skrivfärdigheter samt röstanvändning. Hen tar också ställning till ifall man behöver använda alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder med barnet, såsom bildstöd, bildkartor, bildkommunikationspärmar eller tecken som stöd.
Talterapeutens bedömning görs genom att intervjua föräldrarna och göra olika uppgifter med barnet, till exempel med hjälp av lek, leksaker, bilder och ormella tester. I bedömningen beaktas barnets övergripande situation när det gäller utveckling, hemsituation, daghem eller skola samt kompisrelationer. Det är bra att ta med en beskrivning från daghemmet eller skolan om barnets aktiviteter i vardagssituationer till talterapeutbedömningen.
Diagnosen lindrig språkstörning kan ställas inom primärvården. Om barnet har en svår avvikelse i tal- och språkutvecklingen eller om försenad tal- och språkutveckling misstänks bero på en neurologisk sjukdom eller ett neurologiskt syndrom hänvisas barnet till undersökningar inom den specialiserade sjukvården.