Att stödja prematurbarnets utveckling
Det går att stödja prematurbarnets utveckling i vardagen.
Babyn har ända från födseln ett behov av och färdigheter för växelverkan. Tidig växelverkan har konstaterats ha samband med hjärnans utveckling. Växelverkan stöder barnets psykiska och sociala utveckling. Kontakten med babyn uppstår steg för steg, först ögonkontakt, sedan leende och stegvis ömsesidig kontakt med växelverkan.
Det lönar sig att söka kontakt när babyn är på gott humör och pigg. Till en början är det svårt för babyn att hålla sig i en symmetrisk ställning, så därför bör man styra babyns huvud mot mitten och händerna mot bröstet nära varandra. Det är bra att prata med barnet, berömma och beundra det och använda varierande tonlägen och överdrivna miner. Ge babyn tid att ”svara” dig med miner, rörelser och ljud, det stöder växelverkan.
När babyn ligger på sidan styrs hens huvud och händer till mitten och nära varandra. Babyn kan titta på sina händer och öva sig på att föra händerna och leksaker till munnen. Det är bra att hålla babyn turvis på båda sidor för att stödja en symmetrisk utveckling. Böj babyns knän och höfter och runda ryggen. Det får babyn att slappna av och översträckningen minskar.
Babyn utformar sina ställnings- och rörelsemönster med tiden utgående från de erfarenheter hen får. Det är bäst att lyfta och lägga ner babyn med lugna och stora rörelser så att babyn hinner reagera på den förändrade ställningen. Att lyfta upp babyn när hen ligger på sidan hjälper babyn att utveckla kontrollen av huvudet, hitta mittställningen och lära sig att vända sig. För att stödja en symmetrisk utveckling är det bra att lyfta och lägga ner babyn turvis via båda sidorna.
Att bära babyn i varierande ställningar främjar utvecklingen av babyns kontroll av huvudet och kroppen. Babyn kan bäras i famnen liggande på rygg, på sidan eller på magen, turvis på vardera armen för att främja en symmetrisk utveckling. Byt ställning lugnt så att babyn hinner märka att ställningen ändras och förbereda sig på rörelsen.
Prematurbarn kan ha en tendens för översträckning som man kan hindra genom att böja åtminstone en höft och ett knä framåt och runda ryggen. En bra ställning för att stödja kontrollen av huvudet är att bära babyn upprätt. Håll babyns rygg mot din kropp och böj babyns knän och höfter, så att babyn liksom sitter på din arm.
Att babyn stöder sig upp på armbågarna liggande på mage är en förutsättning för vidare utveckling av rörelserna, så att babyn lär sig bära upp huvudet och stödja sig mot armarna. Det är bra om föräldern är nära babyn när hen ligger på mage. Babyn bör öva på att ligga på mage på ett stadigt underlag. Övning på ett underlag på golvet är tryggt, för då finns det ingen risk för att babyn ramlar ner. På en soffa eller säng är underlaget för mjukt och babyn kan inte stödja sig.
Till en början är det en utmaning för babyn att ligga på mage, då huvudet är stort i förhållande till kroppen och det är tungt att hålla det uppe. Man bör vända babyn på mage under små stunder åt gången när babyn är nöjd.
I början kan man behöva hjälpa babyn att stödja sig på armbågarna och stödja överarmarna för att hålla ställningen. Vid behov kan man stödja ställningen genom att lägga till exempel en tunn handduksrulle under barnets armhålor. När babyn själv orkar stödja upp sig på armbågarna minskar man stödet. Så småningom flyttas kroppens tyngdpunkt mot höfterna, det blir lättare att hålla upp huvudet och babyn börjar trivas bättre på mage.
Uppdaterad 5.1.2023