Det kan finnas sådana ärftliga förändringar i koagulationsfaktorerna som leder till en ökad risk för blodpropp. Ingen av de ärftliga förändringarna i koagulationsfaktorerna är så allvarlig att ett barn eller en ung person oundvikligen skulle utveckla en blodpropp. Tromboser uppstår i samband med olika utsättande faktorer, och då ökar en ärftlig förändring tydligt risken för en trombos. Ärftliga faktorer som påverkar trombosbenägenheten är bland annat en mutation i koagulationsfaktor V (FV Leiden-mutation), en mutation i koagulationsfaktor II (mutation i protrombingenen) och brister på protein S, protein C och antitrombin.
Den ökade trombosrisken påverkas väsentligen av om den genetiska avvikelsen ärvs från endast en förälder, varvid man talar om heterozygot nedärvning, eller från båda föräldrarna, varvid det är fråga om homozygot nedärvning.