Hanteringen av insjuknandet, sjukhusvistelsen, behandlingarna och hemmalivet kan vara mycket stressande. Hela familjen måste försöka anpassa sig till den nya livssituationen.
Ett barn som insjuknat i cancer ska ha en vuxen närvarande hemma, barnet kan inte lämnas ensamt. Vid de allra intensivaste behandlingarna behöver en ung person också en vuxen hemma på grund av risken för en plötslig infektion.
Vanligtvis blir den ena föräldern hemma från jobbet. Detta påverkar också familjens ekonomiska situation. Det gäller att fundera över hur man kunde få livet att anpassa sig till den nya situationen så snabbt och smidigt som möjligt. Det lönar sig att diskutera ekonomiska och andra stödformer så snart som möjligt med avdelningens socialarbetare och rehabiliteringsinstruktören.
Det är bra att hålla i minnet att man inte behöver klara sig ensam, det finns mångahanda hjälp att få. Håll kontakt med vänner, släktingar och bekanta och försök leva ett så normalt liv som möjligt. Det är bra att reservera tid för sig själv och parförhållandet när det är möjligt, eftersom föräldrarnas krafter återspeglas också i barnets, den ungas och syskonens krafter. Det är viktigt för barnet att föräldrarna mår bra.
Att ett syskon plötsligt försvinner hemifrån till sjukhuset orsakar stor förvirring hos syskonen till den insjuknade. Det är viktigt att man förklarar och berättar för syskonen var systern eller brodern är. Vid behov kan man också via avdelningen ordna med stöd för syskonen.
Det är viktigt att syskonen inte lämnas utanför utan diskutera med dem om känslor, sjukdomen och behandlingen och svara på deras frågor. De uppmuntras att leva ett normalt liv som tillhör dem. Föräldrarna behöver ge tid också till de friska syskonen.
Syskonen är vanligtvis en viktig länk till omvärlden, dvs. vårdstället, skolan, hobbyer och kompisar. Syskonens betydelse efter insjuknandet framhävs oftast ytterligare.