Det är vanligt att ett barn har dålig aptit när hen till exempel har feber. Ett friskt barn klarar sig vid behov utan fast föda i två eller tre dagar, så länge hen får tillräckligt med vätska. Den mängd vätska som behövs per dag är cirka 1 liter för ett barn som väger 10 kg, dvs. ungefär ett år gammalt barn, 1,5 liter för ett barn som väger 20 kg och 1,7 liter för ett barn som väger 30 kg. Om barnet har diarré eller av någon annan anledning har ett ökat behov av vätska behövs mer vätska.
Kräkningar och diarré
Diarré orsakas oftast av ett virus och går vanligtvis om efter några dagar. Kräkningar kan dock orsakas av många andra sjukdomar. Det är sällsynt att ett ammande spädbarn får magsjuka. Amningen fortsätter eller modersmjölksersättning ges till spädbarn som vanligt vid magsjuka. Eftersom ett barn som kräks och har diarré behöver mycket sockerhaltig vätska och elektrolyter kan man ge ett äldre barn en diarrédryck (en socker- och saltblandning) som fås på apoteket. Det lönar sig inte att själv göra diarrédryck av socker, salt och vatten, eftersom risken för doseringsfel är stor.
Juice kan också ges till barn över sex månader, men läskedrycker är inte tillåtna, bland annat på grund av deras kolsyra. Vätskor och nästan all mat som barnet gillar ska ges ofta, men i små portioner åt gången. När kräkningarna har upphört kan barnet börja äta sin favoritmat, även om hen fortfarande har diarré.
Om barnets vätske- och näringsintag inte är tillräckligt när hen är sjuk kan man stödja vätske- och näringsintaget inom hälso- och sjukvården med hjälp av en näs-magslang. Den gör det möjligt för barnet att få vätska och mat i form av flytande preparat och att ta sig igenom sjukdomen på ett säkert sätt. Under sondmatning kan barnet samtidigt fortsätta att äta normalt om hen vill.
Feber
Ämnesomsättningen blir snabbare vid feber och vätskebehovet ökar med cirka 10 procent per grad av feber. Amningen fortsätter eller modersmjölksersättning ges som vanligt. Spädbarnet ges också vatten eller en diarrédryck vid behov. Juice kan också erbjudas barn över sex månader.
Förbättra näringen hos ett kroniskt sjukt barn
När barnets näringsintag behöver ökas lönar det sig att byta från vanlig mat till kliniska specialpreparat, börjande från det billigaste och enklaste alternativet till det dyrare om det behövs:
Mat och drycker med hög energihalt, tillsatt fett eller socker i maten och rikligt med mjölkprodukter med hög fetthalt. Mjuka fetter rekommenderas som det primära tilläggsfettet och fettrika mjölkprodukter i andra hand. Att tillsätta socker är inte problemfritt, bland annat med tanke på munhälsan. Öka antalet mellanmål.
Kompletterande kosttillskott, dvs. energitillskott, proteintillskott och fullvärdiga kompletterande kosttillskott
Sondmatning med näs-magslang (på sjukhus eller i övervakad hemvård)
Intravenös näring (på sjukhus)