Förutom att öva på att lyssna kan vi också öva på att prata. Svårigheterna med att prata handlar ofta inte om ovilja, utan om osäkerhet och brist på färdighet samt de känslor som detta väcker. Att prata kräver mod att blotta personliga känslor och svåra saker. Pratandet betyder olika saker för olika människor. En del klargör sina tankar genom att tala, medan andra vill prata först efter att ha tänkt igenom saker.
I ett parförhållande är det viktigt att undvika du-prat. Du-prat känner man igen på ordet "du" i meningen. Ett exempel är: "Du gör aldrig något hushållsarbete." Det kan ersättas med: "Jag märker att jag blir irriterad när du inte gör hushållsarbete." Målet med ett samtal behöver inte alltid vara enighet – ibland räcker det med ett jämlikt samtal som syftar till att förstå den andre.
Mycket av vårt sätt att interagera är inlärt, och det finns alltid en möjlighet att lära sig nya sätt. Mångfalden av partners kan också ses som en tillgång. En person som pratar mycket kan lära sig att lyssna på en annan och vice versa. Detta kräver att partnerna respekterar varandras olikheter.

