Smärta hos nyfödda behandlas med läkemedel när smärtan är svår och icke-medicinska metoder inte ger tillräcklig smärtlindring. Vanligtvis används smärtstillande läkemedel för nyfödda barn i respiratorvård samt under och efter kirurgiska ingrepp. Det är känt att obehandlad smärta är skadligt för ett nyfött barn, men starka smärtstillande läkemedel kan också ha skadliga biverkningar. Det är viktigt att ge smärtlindring individuellt för varje nyfödd och följa upp läkemedlets effekt och barnets tillstånd.
Starka smärtstillande läkemedel, som morfin och fentanyl, lindrar smärta genom att inverka på det centrala nervsystemet på så sätt att de höjer smärttröskeln och minskar smärtkänslan. Å andra sidan kan deras användning vara förknippad med en försvagande effekt på det nyfödda barnets andningsfunktion (uppehåll i andningen) och, vid långvarig användning, med en förlamande effekt på tarmfunktionen (sämre mjölktolerans, tillfällig förstoppning). Paracetamol kan användas vid lindrig smärta och för att minska behovet av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet.
Förutom smärtstillande läkemedel rekommenderas icke-medicinska smärtlindringsmetoder för spädbarn, såsom beröring av barnet, grodposition, känguruvård och lindning. Dessa är säkra, effektiva och lättanvända smärtlindringsmetoder som främst används vid kortvariga smärtsamma ingrepp, t.ex. blodprovstagning från hälen eller insättning av venkanyl. I allmänhet ökar icke-medicinska smärtlindringsmetoder barnets känsla av välbefinnande och minskar smärta och stress genom att aktivera barnets egna smärthanteringsmetoder. Föräldrarna kan också delta i barnets icke-medicinska smärtlindring medan barnet är i intensivvård.