Leukocyter är blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa yttre patogener. De är en viktig del av vårt försvarssystem. Leukocyter finns i hela kroppen, i blodet och i lymfsystemet. De olika typerna av vita blodkroppar beskrivs närmare nedan.
Vita blodkroppar, leukocyter
Vita blodkroppar, dvs. leukocyter, är en viktig del av kroppens försvarssystem.
Neutrofila celler ansvarar för att förstöra olika mikrober som orsakar infektioner, t.ex. bakterier. Av leukocyterna i blodet är 40–75 procent neutrofiler. Deras andel varierar något beroende på ålder och kroppens hälsotillstånd. Neutrofilerna kan äta upp, dvs. fagocytera, patogena celler som försöker ta sig in i kroppen och utsöndra ämnen som förstör patogener och reglerar inflammatoriska reaktioner i sin omgivning.
Neutrofilernas huvudsakliga uppgift är att snabbt sätta igång en försvarsreaktion när vävnadsskador, såsom en hudskada, uppstår eller när mikrober tränger in i kroppen. Genom försvarsreaktionen försvarar sig kroppen mot patogener. Neutrofila cellers livslängd kan variera från några timmar till flera veckor.
Lymfocyterna deltar i upprätthållandet av funktionen hos kroppens försvarssystem, dvs. immunsystem. Det finns två huvudgrupper av lymfocyter: B- och T-lymfocyter. De lever i kroppen under varierande tidsperioder, från några dagar till flera år, beroende på deras funktion.
T-cellerna förstör celler i kroppen som är förorenade av till exempel ett virus och reglerar försvarssystemet genom att utsöndra ämnen som stimulerar och hämmar andra vita blodkroppar.
B-cellernas viktigaste uppgift är att producera antikroppar.
Monocyter är vita blodkroppar som cirkulerar i blodet. När de kommer in i vävnader specialiserar de sig som makrofager. Makrofager finns bland annat i huden, levern, mjälten och tarmarna och i särskilt stora mängder på ställen där virus och bakterier sannolikt tränger in kroppen, till exempel i luftvägarna och matsmältningskanalen. Makrofagerna har till uppgift att känna igen patogener och förstöra dem genom att äta upp dem (fagocytos). Makrofager kan leva i månader i blodcirkulationen och upp till flera år i vävnader.
Eosinofiler är celler, vars mängd ökar i blodet till exempel i samband med allergiska reaktioner och parasitinfektioner. Eosinofiler utgör cirka 2–4 procent av människans vita blodkroppar. Eosinofiler förekommer i stor utsträckning på ställen där sannolikheten för kronisk inflammation är stor, dvs. i huden, luftvägarna, matsmältningskanalen, tarmkanalen och könsorganen. Mängden eosinofiler minskar under inverkan av till exempel kortisonmedicinering, fysisk ansträngning och stress.
Basofiler aktiveras vid allergiska reaktioner och förstärker människans immunförsvar. De eosinofila och basofila cellerna finns i blodcirkulationen endast några timmar. I vävnader (lungor, lever, mjälte, slemhinnor, tarmar) är deras livslängd längre än neutrofilernas, upp till 12 dagar. Eosinofiler och basofiler deltar i kroppens allergiska och inflammatoriska försvarsreaktioner, särskilt mot parasitsjukdomar.
Neutrofiler
Neutrofila celler ansvarar för att förstöra olika mikrober som orsakar infektioner, t.ex. bakterier. Av leukocyterna i blodet är 40–75 procent neutrofiler. Deras andel varierar något beroende på ålder och kroppens hälsotillstånd. Neutrofilerna kan äta upp, dvs. fagocytera, patogena celler som försöker ta sig in i kroppen och utsöndra ämnen som förstör patogener och reglerar inflammatoriska reaktioner i sin omgivning.
Neutrofilernas huvudsakliga uppgift är att snabbt sätta igång en försvarsreaktion när vävnadsskador, såsom en hudskada, uppstår eller när mikrober tränger in i kroppen. Genom försvarsreaktionen försvarar sig kroppen mot patogener. Neutrofila cellers livslängd kan variera från några timmar till flera veckor.
Lymfocyter
Lymfocyterna deltar i upprätthållandet av funktionen hos kroppens försvarssystem, dvs. immunsystem. Det finns två huvudgrupper av lymfocyter: B- och T-lymfocyter. De lever i kroppen under varierande tidsperioder, från några dagar till flera år, beroende på deras funktion.
T-cellerna förstör celler i kroppen som är förorenade av till exempel ett virus och reglerar försvarssystemet genom att utsöndra ämnen som stimulerar och hämmar andra vita blodkroppar.
B-cellernas viktigaste uppgift är att producera antikroppar.
Monocyter och makrofager
Monocyter är vita blodkroppar som cirkulerar i blodet. När de kommer in i vävnader specialiserar de sig som makrofager. Makrofager finns bland annat i huden, levern, mjälten och tarmarna och i särskilt stora mängder på ställen där virus och bakterier sannolikt tränger in kroppen, till exempel i luftvägarna och matsmältningskanalen. Makrofagerna har till uppgift att känna igen patogener och förstöra dem genom att äta upp dem (fagocytos). Makrofager kan leva i månader i blodcirkulationen och upp till flera år i vävnader.
Eosinofiler och basofiler
Eosinofiler är celler, vars mängd ökar i blodet till exempel i samband med allergiska reaktioner och parasitinfektioner. Eosinofiler utgör cirka 2–4 procent av människans vita blodkroppar. Eosinofiler förekommer i stor utsträckning på ställen där sannolikheten för kronisk inflammation är stor, dvs. i huden, luftvägarna, matsmältningskanalen, tarmkanalen och könsorganen. Mängden eosinofiler minskar under inverkan av till exempel kortisonmedicinering, fysisk ansträngning och stress.
Basofiler aktiveras vid allergiska reaktioner och förstärker människans immunförsvar. De eosinofila och basofila cellerna finns i blodcirkulationen endast några timmar. I vävnader (lungor, lever, mjälte, slemhinnor, tarmar) är deras livslängd längre än neutrofilernas, upp till 12 dagar. Eosinofiler och basofiler deltar i kroppens allergiska och inflammatoriska försvarsreaktioner, särskilt mot parasitsjukdomar.
Uppdaterad 9.3.2023