Gå till sidans innehåll

Allergitester för barn

Allergitester mäter IgE-förmedlad sensibilisering. Testerna är användbara om man misstänker IgE-förmedlad allergi hos barnet, vars symtom vanligtvis uppkommer snabbt.

Enbart förekomsten av IgE-antikroppar i testet betyder inte allergi, eftersom värden över gränsvärdet kan förekomma även hos symtomfria personer. Vid fastställande av allergi beaktas förutom testresultaten även symtomens typ och intensitet. Ett positivt testresultat tolkas alltid av en läkare som är specialiserad på allergier.

Om testresultatet är negativt är IgE-förmedlad allergi mycket osannolik.

Ett negativt testresultat under spädbarnets första månader kan senare bli positivt.

Undersökning av barnets allergi med blodprov

IgE-förmedlad allergi undersöks vanligtvis med blodprov. Blodprovet visar om barnet har IgE-antikroppar mot det misstänkta allergenet.

Med blodprov kan man i vissa fall förutsäga risken för en svår allergisk reaktion och skilja till exempel svåra nötallergier från de som beror på milda korsallergier. Sannolikheten för symtom är större ju högre mängden IgE-antikroppar är och om IgE-antikropparna riktar sig mot stabila allergener.

Allergityp och val av testmetod

Allergitest hjälper till att fastställa vilka allergener barnet är sensibiliserat mot och hur allergisymtomen kan behandlas. Valet av allergitestmetod baseras på barnets symtom och det misstänkta allergenet.

Tester som mäter allergisk benägenhet, dvs. sensibilisering, är lämpliga om man misstänker snabbverkande födoämnesallergi hos barnet mot något centralt livsmedel eller om symtomen är svåra.

Centrala livsmedel är till exempel

  • mjölk

  • ägg

  • vete

  • nötter

  • fisk

  • soja.

Om barnet endast har fördröjda mag-tarmsymtom, såsom magont, diarré eller uppstötningar, är allergitester sällan till hjälp.

Om symtomen orsakade av ett livsmedel, såsom grönsaker, är milda, kan man prova att äta dem säkert hemma igen efter några månader.

Med allergitest kan man undersöka barnets sensibilisering mot luftburna allergener. De vanligaste orsakerna till luftvägssymtom är

  • pollen från lövträd och gräs

  • husdjur

  • dammkvalster.

Symtom orsakade av mögel beror vanligtvis inte på mögelallergi. Allergitest för mögel är inte användbara när man undersöker symtom orsakade av inomhusluft.

Getingen är överlägset den vanligaste insekten som orsakar allergiska reaktioner. Allergisk sensibilisering mot insektsgifter undersöks om sticket har orsakat en allmän allergisk reaktion, såsom 

  • svullnad på andra ställen än vid stickstället 

  • blodtrycksfall 

  • tydlig försämring av allmäntillståndet 

  • andningssymtom, som hosta, andningssvårigheter 

  • utbredda nässelutslag. 

Kraftig lokal svullnad vid stickområdet kräver inte allergiundersökningar. 

Insektsallergi fastställs mest tillförlitligt med blodprov, där man undersöker om personen som fått en allmän reaktion har IgE-klass antikroppar mot geting- och bitoxiner. 

Med epikutantest undersöks fördröjd kontaktallergi, såsom nickelallergi eller allergi mot produkter som används i kosmetika.

Epikutantest utförs på barn endast av särskilda skäl efter noggrant övervägande av en hudläkare. Symtomen uppträder långsamt på det område där det allergiframkallande ämnet är i kontakt.

Luftvägsallergi eller födoämnesallergi kan inte fastställas eller uteslutas med epikutantest.

Testning av frukter, bär, grönsaker, rotfrukter och kryddor hos barn rekommenderas inte. De symtom de orsakar är vanligtvis milda, och man kan prova att äta dem säkert hemma. Mildare symtom, såsom hudrodnad, orsakad av en grönsak eller krydda kan man prova hemma igen efter några månader.

Ett barn som är allergiskt mot björk- och timotejpollen bör inte testas för grönsaker, frukter eller kryddor, eftersom testerna ofta är positiva på grund av korsallergi. Testerna kan inte förutsäga förekomsten av milda symtom.

Bestämning av immunoglobulin A- och G-klass antikroppar mot livsmedel korrelerar inte med matallergisymtom. IgG4 antikroppsnivåer visar främst att barnet upprepade gånger har exponerats för den aktuella maten, vilket gör att kroppens försvarssystem känner igen dessa livsmedel. Genom att mäta dem kan man inte fastställa födoämnesallergi, och de kan inte användas för att ge rekommendationer om en lämplig diet för barnet.

Uppdaterad 10.6.2025