Efter utskrivningen fortsätter uppföljningen av det prematura barnet inom den specialiserade sjukvården på sjukhusets poliklinik för utvecklingsuppföljning samt på rådgivningen. Uppföljningsplatsen och uppföljningsbesökens frekvens och längd beror på hur prematurt barnet är och på barnets och familjens behov. Något för tidigt födda prematurer behöver oftast inte uppföljning inom den specialiserade sjukvården efter utskrivningen.
Prematurbarnets utveckling bedöms enligt utvecklingsåldern, dvs. den korrigerade åldern. Utvecklingsåldern beräknas från det beräknade förlossningsdatumet, dvs. barnets utvecklingsålder vid det beräknade datumet är noll dagar. Tre månader efter det beräknade förlossningsdatumet förväntas barnet ha samma färdigheter som en tre månader gammal baby, även om hens kalenderålder är högre. Till exempel är kalenderåldern för ett barn som föds i graviditetsvecka 24 mer än sex månader, även om utvecklingsåldern är tre månader.
Vid bedömningen av utvecklingen hos ett barn som fötts som liten prematurer korrigeras barnets ålder till utvecklingsåldern fram till två års ålder, varefter bedömningen sker enligt kalenderåldern.
Målet med att följa upp prematurbarnets utveckling är att stödja barnet och upptäcka eventuella utmaningar i tid. Vid behov kan man ordna rehabilitering för barnet.
Typiskt för prematurer är omogna rörelsemönster samt låg muskeltonus, som barnet försöker kompensera genom att översträcka kroppen. Föräldrarna får hjälp med att hitta bra vård- och bärställningar som minskar risken för att barnet sträcker sig för mycket.
Utvecklingsfärdigheterna förbättras i vård- och sociala situationer i vardagen. I början går det bäst att umgås med babyn i famnen. Man bör dock också vänja babyn vid att vara på golvet i olika ställningar redan från början. På mage lär sig babyn att hålla upp huvudet, stödja sig på armbågarna och så småningom att röra på sig på egen hand.
Vid uppföljningen av utvecklingen uppmärksammar man
växelverkan (mellan föräldrarna och barnet, ögonkontakt, svarsleende, ömsesidiga ljud)
uppmärksamhet, motorisk aktivitet, självreglering
syn (följer med blicken, skelning, ögondarrning, dvs. nystagmus)
hörsel, lokalisering av ljudstimulus
tal- och språkutveckling
oralmotorik
grovmotorik/rörelse (postural kontroll och symmetri)
finmotorik, koordination mellan ögon och händer
iakttagelseförmåga
sociala färdigheter och lekfärdigheter.
Tyngdpunkterna för utvecklingsuppföljningen och rehabiliteringen ändras i och med att barnet blir äldre. För barn under ett år lägger den motoriska utvecklingen grunden för den övriga utvecklingen.