Behandling och prognos vid matallergier

Ett läkarintyg skrivs till barn som har födoämnesallergi med svåra symtom som kräver absolut undvikande. Läkaren tar också ställning till om barnet behöver en adrenalinspruta för behandling av svåra allergisymtom. Därtill behövs intyg för barn med lindriga symtom, om hen är allergisk mot ett centralt födoämne, som mjölk eller spannmål, eftersom det måste ersättas med ett lämpligt alternativ för att kosten säkert ska vara balanserad.

Allergier hos småbarn försvinner ofta före skolåldern och därför ska läkarintyget uppdateras med 1–2 års mellanrum.

Barnets tillväxt, utökning av kosten och utvecklingen av ätfärdigheter följs upp på rådgivningen och vid behov inom den specialiserade sjukvården. Vid multiallergi är det viktigt att se till att barnet får tillräckligt med näring för att säkerställa tillväxten. Vid behov hänvisas familjen till en näringsterapeut.

Prognosen vid födoämnesallergi hos barn är vanligen god och hos de flesta går allergin över fram till skolåldern.

Om en svår födoämnesallergi inte har försvunnit fram till skolåldern, kan hyposensibilisering övervägas.

Hyposensibilisering vid födoämnesallergi är experimentell behandling som ges åt utvalda patienter på universitetssjukhusen.

Vid hyposensibilisering ökas patientens tolerans stegvis mot födoämnet som tidigare gett symtom. Efter att målnivån har uppnåtts ska man fortsätta använda födoämnet dagligen livet ut för att upprätthålla den konstgjorda toleransen som uppnåtts.

Beslutet om eventuell hyposensibilisering fattas alltid i samråd mellan den behandlande specialläkaren, patienten och familjen. Patientens egen motivation för behandlingen är av central betydelse för att hyposensibiliseringen ska lyckas. För närvarande ges i Finland hyposensibilisering för mjölk, ägg, vete och jordnöt.