Gå till sidans innehåll
Hälsobyn.fi - Till huvudsidan
common.loading

Undersökning av barnets hormonproduktion med funktionstester

Barnets hormonproduktion undersöks, utöver enskilda blodtester, med funktionstester som utförs på polikliniken.

Funktionstester utförs numera alltmer sällan, eftersom nya metoder för att undersöka hormoner har minskat behovet av dem. De är dock användbara i situationer där en mer noggrann bedömning av förändringar i hormonproduktionen behövs. Flera funktionstester kombineras ofta vid ett poliklinikbesök.

Funktionstester bedömer

  • hypofysens hormonproduktion

  • effekten av hormoner som utsöndras från hypofysen på målvävnaden

  • hormonernas feedbackeffekt (hypofys-målvävnad-feedbacksystem-axel).

För undersökningen sätts en kanyl i barnets hand, genom vilken blodprover tas och hormoner som stimulerar hypofysens hormonproduktion eller hormoner som utsöndras från hypofysen ges som läkemedel. Genom att mäta läkemedlets effekter med blodtester får man en noggrann bild av kroppens hormonproduktion.

Funktionstester som beskriver hormonproduktion:

ACTH-testet bedömer binjurens funktion. Testet kan vara ett mini- eller högdos-test beroende på läkarens bedömning.

I testet stimuleras hormonproduktionen i binjurebarken med ett syntetiskt ACTH-preparat. Blodprover tas före och efter läkemedelsadministrationen.

Testet bedömer kortisolens utgångsnivå och dess ökning efter ACTH-administrationen.

Arginintestet bedömer tillväxthormonutsöndringen från hypofysen.

I testet stimuleras tillväxthormonutsöndringen med testämnet arginin, som utlöser tillväxthormonutsöndringen från hypofysen. Blodprover tas före argininadministrationen och flera gånger under de följande 2 timmarna.

Testet bedömer förändringar i tillväxthormonnivån. Låga värden tyder på tillväxthormonbrist.

Insulintestet bedömer tillväxthormonutsöndringen från hypofysen.

Låga blodsockernivåer stimulerar tillväxthormonutsöndringen från hypofysen. Blodprover tas före insulintillförseln och flera gånger under de följande 2 timmarna. Låg blodsockernivå i samband med testet orsakar ofta tydliga symtom.

Testet bedömer förändringar i tillväxthormonnivån. Låga värden tyder på tillväxthormonbrist.

GNRH-testet bedömer om pubertetsutvecklingen har startat.

I testet stimuleras utsöndringen av hypofysens “befälhormoner” LH och FSH med ett syntetiskt testämne. Blodprover tas före testämnesadministrationen och två gånger under den följande timmen.

Om pubertetsutvecklingen är igång, stiger LH- och FSH-hormonnivåerna i blodet tillfälligt efter testämnesdosen.

TRH-testet undersöker hypofysens reglering av sköldkörtelns funktion. I testet stimuleras utsöndringen av hypofysens “befälhormon” TSH med ett syntetiskt testämne. Blodprover tas före testämnesadministrationen och två gånger under den följande timmen.

Testet bedömer förändringar i TSH-nivån över tid. Baserat på förändringarna i nivåerna kan man dra slutsatsen om det finns tecken på hypofysrelaterad hypotyreos hos den undersökta personen.

Vätskeretentionstestet som utförs på sjukhuset undersöker kroppens förmåga att upprätthålla normal vätskebalans. I en situation där barnet dricker och urinerar ovanligt mycket och typ 1-diabetes har uteslutits, kan det vara en störning i hypofysens ADH-hormonproduktion och njurarnas förmåga att koncentrera urinen.

Vid undersökningen sätts en plastkanyl för provtagning på barnets handrygg, från vilken de nödvändiga blodproverna tas. På avdelningen hålls barnet utan att dricka och äta, och vikt och uppkomsten av törst känsla övervakas och urinmängder mäts. Dessutom tas ett separat prov från varje urin.

Uppdaterad 3.2.2026