Immuniteten är av naturliga skäl svagast vid livets ytterligheter, dvs. som nyfödd och i hög ålder. En del av vårt försvarssystem är medfött, dvs. naturligt och bestämt av vår arvsmassa, medan en del förvärvas under livet genom exponering för olika patogener eller vacciner. Den sistnämnda delen av immuniteten har ett minne, dvs. den är förberedd på ett nytt angrepp av en mikrob som den tidigare har stött på.
Vissa sjukdomar och behandlingar är förknippade med en försvagning av kroppens försvar mot infektioner, så kallad immunbrist. I detta fall följs immuniteten upp genom regelbundna undersökningar, även om inga onormala infektioner upptäcks. Till exempel hos personer med hivinfektion övervakas antalet hjälpar-T-celler regelbundet. Likaså övervakas antalet granulocytceller i blodet hos personer som får cytostatikabehandling, dvs. cancerbehandling. På så sätt kan man förutse infektionshot och i vissa fall inleda förebyggande antibiotika- eller antiviralbehandling.
Primära, medfödda immunbrister är störningar i försvarssystemet som medför hög risk för inflammatoriska sjukdomar. Sådana tillstånd hör till kategorin sällsynta sjukdomar. Medfödda immunbrister klassificeras som B-cells-, T-cells-, kombinerad T-cells- och B-cellsbrist.