Hur behandlas astma hos barn?

Målet med astmabehandlingen är att barnet ska kunna leva ett liv som är normalt för åldersgruppen och med normal funktionsförmåga. Beroende på astmatypen används behandling med astmamedicin antingen periodvis vid astmaförsämring eller regelbundet dagligen.

Syftet med astmabehandlingen och medicineringen är att säkerställa barnets normala utveckling och tillväxt, normal tillväxt och funktion i lungorna, normal tålighet av ansträngning och så litet behov av symtomläkemedel som möjligt. Målet med medicinering är att hålla sjukdomen i balans med minsta möjliga läkemedelsdos och minsta möjliga biverkningar.

Astmamedicinering

Inhalationsläkemedel, dvs. sådana som man andas in, ger effektiv lokalbehandling av luftrören. Barnet behöver två astmaläkemedel: ett som behandlar de irriterade luftrören för regelbundet dagligt bruk och ett luftrörsvidgande för användning vid behov. Astmamedicinen tas antingen dagligen och året om eller bara i perioder, exempelvis under pollensäsong, vid infektioner eller köldperioder.

Läkemedlet som behandlar luftrören lindrar infektionen i slemhinnorna och minskar slemutsöndringen. Inhalerat kortison är den effektivaste medicineringen.

Inhalationskortison som används hos barn bryts snabbt ner i kroppen och har små eller nästan inga biverkningar med normala doser. Behandlande läkemedel tas regelbundet vanligen på morgonen och kvällen, men det går också att ta medicinen en gång om dagen. Utöver behandlande läkemedel ska barnet ha snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel som används för behandling av astmasymtom till exempel vid andnöd på grund av ansträngning.

Om den här medicineringen inte ger en bra balans i astmabehandlingen, kan medicineringen kompletteras med antingen långverkande luftrörsvidgande inhalationsläkemedel eller astmaläkemedel i tablettform (leukotrienhämmare). Medicineringen med leukotrienhämmare kan ibland också vara ett alternativ till inhalationskortison för behandling av astma med lindriga symtom.Vilken medicin som väljs, när den tas och behandlingens längd varierar enligt patient, eftersom läkemedelsbehandlingen alltid planeras individuellt.

Haitarin otsikkotaso2
Doserare för astmaläkemedel

Astmamedicinen andas man in i lungorna i form av pulver, spray eller ibland som läkemedelsånga.

Ordinationsföljsamhet, rätt doseringsteknik och inhalator som är lämplig för barnets ålder är viktiga faktorer för att behandlingen ska lyckas. Barn kan vanligen från och med förskoleåldern använda pulverinhalatorer (t.ex. Turbuhaler, Discus, Easyhaler). När man använder läkemedel i jetnebulisator måste man som hjälpmedel använda en lämplig andningsbehållare (t.ex. Babyhaler, OptiChamber Diamond, Volumatic). För småbarn behövs dessutom en ansiktsmask till andningsbehållaren. I sällsynta fall måste läkemedlet doseras och andas in som fuktig ånga med hjälp av en nebulisator som fungerar med el eller ultraljud.

Astmamedicinering vid infektion

Vanligen passar den egna luftrörsvidgande astmamedicinen som hostmedicin för barn med astma.

Vid infektion i luftrören är det också nödvändigt att effektivera barnets behandlande astmamedicinering. I vanliga fall dubbleras dosen av läkemedlet som behandlar luftrören och därtill tas luftrörsvidgande läkemedel enligt symtomen vid behov så ofta som med 3–4 timmars mellanrum. Om barnet har tydligt svårt att andas och/eller andningen är pipande, kan man ge 2 sprayningar 3 gånger med 20 minuters mellanrum (totalt 6 sprejningar). Om en så tät medicinering inte hjälper, utan andningen fortfarande är tung och/eller pipande och/eller barnet blir mycket trött är det skäl att åka till jouren.

Astmamedicineringen kan intensifieras på samma sätt om barnets astmasymtom ökar av någon annan anledning är infektion.

Astmamedicineringens längd

Efter astmadiagnosen behövs medicinering vanligen i minst 1–2år, men läkemedelsbehandlingens längd är alltid individuell. Små astmatikerbarn med symtom vid infektion kan till och med helt sluta med medicineringen om de med åldern blir symtomfria. Allergiska barn med astma kan behöva läkemedelsbehandling länge eller medicineringen kan fortsätta i perioder, till exempel under pollen- eller köldsäsonger eller vid infektioner.

Astmaläkemedlens biverkningar

Inhalerad astmamedicin inverkar bara lokalt på luftvägarna och därför är risken för biverkningar liten, i synnerhet vid användning av normala doser. Målet är alltid att använda minsta möjliga dos med vilken barnet är symtomfritt.

Astmabarns tillväxt följs upp under kontrollbesöken, eftersom stora doser inhalerat kortison kan påverka växten. Å andra sidan ska man tänka på att obehandlad astma, det vill säga bristfällig medicinering, kan göra tillväxten långsammare.

Eventuella lindriga biverkningar i munnen, som jästsvampinfektion eller heshet, kan förebyggas genom att skölja munnen efter att man tagit medicinen. Leukotrienhämmare kan ibland orsaka sömnstörningar, som mardrömmar.

Övrig behandling av astma

Det är viktigt att infektioner, som bihåleinflammation, och allergisk snuva behandlas, för då hålls också astman i stabil balans.

Uppföljning av barnets astmabehandling

Barnets ålder och astmans svårighetsgrad avgör hur ofta det behövs kontrollbesök vid hälsovården. Vanliga intervall är tre, sex eller tolv månader.

Astmabarn med läkemedelsbehandling året om går vanligen på uppföljning hos specialistläkare. Barn som använder läkemedel periodvis behandlas vanligen på den egna hälsocentralen.

Vid uppföljningen av barn som får långvarig behandling är det viktigt att få en tillförlitlig bild av hur barnet mår och växer. På mottagningen bedömer man hur väl inhalationsbehandlingen fungerar, behovet av vidgande läkemedel enligt symtom, hur barnet mår vid ansträngning, infektionskänslighet samt eventuella nattliga symtom och allergisymtom.

Dagvård och skola

Det är nödvändigt med bra informationsgång och samarbete mellan dagvården, skolan och hemmet. Dagis och skola måste känna till barnets eventuella allergier och behov av läkemedel.

Det är viktigt att uppmuntra barnet till lek och motion på helt normalt sätt.

lapsi; astma

Uppdaterad  30.1.2021