Allergitest ger en indikation på vilket födoämne som kan vara orsak till symtom, men testresultatet kan vara positivt fastän barnet tål födoämnet. Allergitest kan ge positivt utslag också hos dem som inte har några symtom. Läkaren sätter sig in i barnets förhandsuppgifter och symtom innan allergitest utförs.
När är allergitest till nytta?
IgE-förmedlad allergi kan undersökas med pricktest eller blodprov. Allergitest är till nytta när man misstänker IgE-förmedlad allergi med symtom som vanligen dyker upp snabbt.
| Matallergi | Test som mäter benägenhet till allergi, dvs. sensibilisering, är på sin plats när man misstänker matallergi för vissa centrala födoämnen, som mjölk, ägg, vete eller fisk, med omedelbara symtom. Det är skäl att göra allergitest också om ett födoämne (t.ex. skaldjur, nötter, soja eller någon ovanligare allergen) misstänks ha orsakat svåra symtom. Om barnet endast har fördröjda tarmsymtom, som magont, diarré eller uppkastningar, är allergitest sällan till någon nytta. |
| Luftvägsallergi | Allergitest kan användas för att undersöka känslighet för luftburna allergener. De vanligaste orsakerna till symtom i luftvägarna är pollen från lövträd och gräsväxter samt husdjur. Känslighet för dammkvalster kan undersökas med pricktest eller blodprov. Det är dock ovanligt att barn i Finland har allvarlig dammkvalsterallergi. Symtom orsakade av mögel är vanligen irritationssymtom och inte mögelallergi. Därför är allergitest för mögel inte till nytta vid undersökning av symtom som orsakas av inneluft. |
| Insektsallergi, t.ex. getingallergi | Getingar är de överlägset vanligaste stickinsekterna som orsakar allergiska reaktioner. Allergisk känslighet för insektsgift undersöks om sticket har orsakat en allmän allergisk reaktion, som svullnad annanstans än vid stickstället, blodtrycksfall, klart försämrat allmäntillstånd, andningsbesvär (hosta, andnöd) eller nässelutslag på ett stort område. Kraftig lokal svullnad vid stickstället ger inte orsak till allergiundersökning. Insektsallergi diagnostiseras säkrast med blodprov där det undersöks om personen som fått en allmän reaktion har IgE-antikroppar mot gift från geting och bi. Den ideala tidpunkten för blodprov är tidigast en månad efter sticket. Det ska alltid kontrolleras med blodprov att halten av enzymet tryptas som ökar risken för allmän reaktion är normal hos den som fått en allmän reaktion. |
| Läkemedelsallergi | Reaktioner orsakade av läkemedel är sällan IgE-förmedlade. Därför kan läkemedelsallergi inte alltid fastställas med allergitest, utan det krävs i allmänhet övervakad läkemedelsprovokation på sjukhus. |
| Kontaktallergi | Epikutantest, dvs. ”lapptest”, används för att undersöka fördröjd kontaktallergi, som till exempel nickelallergi eller allergi mot produkter som används i kosmetika. Symtomen utvecklas långsamt på den plats som kommer i kontakt med allergenen. Det går inte att diagnostisera eller utesluta luftvägsallergi eller matallergi med epikutantest. |
När är allergitest inte till nytta?
När det gäller frukter, bär, grönsaker, rotfrukter och kryddor lönar det sig inte att göra allergitest på barn, eftersom de oftast orsakar lindriga symtom och det går att prova sig fram med att äta dem hemma. Grönsaker och kryddor som har gett lindriga symtom, som uppflammande rodnad på huden, kan testas på nytt hemma några månader senare.
På pollenallergiker (björk, timotej) lönar det sig inte att göra test för grönsaker eller kryddor, eftersom testen ofta är positiva på grund av korsallergi och det går inte att utgående från dem förutspå uppkomsten av lindriga symtom.
| Test som inte är till nytta | Mätning av antikropparna immunoglobulin A och G mot födoämnen korrelerar inte med symtom på matallergi. Mängden IgG4-antikroppar visar närmast att barnet upprepade gånger har utsatts för maten i fråga och därför identifierar kroppens immunförsvar dessa födoämnen. Det går inte att diagnostisera matallergi genom att mäta dem och inte heller att ge rekommendationer för kost som passar barnet utifrån dem. |
| Vilken är skillnaden mellan blodprov och pricktest? | Blodprov visar om barnet har IgE-antikroppar mot den misstänkta allergenen. Med pricktest undersöks om kroppen reagerar snabbt när den möter den misstänkta allergenen. Pricktest är alltså på sätt och viss ett provokationstest där man orsakar en allergisk reaktion i huden. Pricktest kan användas för att mäta känslighet för exempelvis pollen och födoämnen. Det kan användas på samma sätt som mätning av motsvarande antikroppar mot mat eller pollen i blodprov, till exempel allergiantikroppar mot mjölk eller björk. Med pricktest går det inte att tillförlitligt förutspå vilken grad av allergisk reaktion man kan vänta sig. Pricktest kan inte heller användas till att följa upp om allergin har försvunnit. Pricktest och blodprov är lika känsliga och exakta, så båda metoderna kan användas. Med nyare blodprov som undersöker allergenkomponenter går det dock exaktare än tidigare att förutspå risken för svår allergisk reaktion och särskilja exempelvis nötallergi med svåra symtom från lindrig korsallergi. |
| Vad betyder testresultatet? | Allergitest mäter IgE-förmedlad känslighet. Men enbart förekomsten av IgE-antikroppar innebär inte allergi, utan för en allergidiagnos behövs också kliniska symtom. Även helt symtomfria barn kan i allergitest ha värden som överskrider gränsvärdena för allergi. Men ju högre mängd IgE-allergiantikroppar i blodprovet eller ju större bula i pricktest, desto större är sannolikheten att det förekommer symtom. Om testresultatet är negativt, är IgE-förmedlad allergi mycket osannolik. Ett negativt testresultat under ett spädbarns första månader kan dock senare bli positivt. |