Historien om Rehabiliteringshuset

Historien om Rehabiliteringshuset börjar våren 2015, när överskötare Leena Pohjola bestämde sig för att delta i ett möte vars ämne hon egentligen inte kände till. Vid den tiden fanns det knappt några digitala tjänster inom social- och hälsovården, förutom Psykporten.

Vid mötet diskuterades Hälsobyn och möjligheten att utveckla digitala tjänster relaterade till reumatiska sjukdomar. Leena inspirerades av idén och föreslog att man också skulle bygga ett "Kuntotalo" för att utveckla digitala tjänster relaterade till rehabilitering. Det var startskottet för det byggprojekt som ledde fram till Rehabiliteringshuset, med Harri Hämäläinen, chef för Linjen för rehabilitering, som projektledare.

Ett projektkort för utvecklingen av ”Kuntotalo” gjordes i maj 2015.

Tack för Kuntoutumistalons tillkomst riktas till alla som varit med – och särskilt till projektets ”mamma” och ”pappa”, Leena och Harri.

Produktionen av innehåll för Rehabiliteringshuset, då kallat ”Kuntotalo”, startade med planering av material om ryggsmärta. Eftersom Hälsobyns tekniska plattform ännu inte fanns, visste arbetsgruppen inte hur innehållet slutligen skulle se ut.

Som tur var hade Finlands Ryggförbund just lanserat sin webbplats Selkäkanava och delade tips om webbinnehåll med Rehabiliteringshusets arbetsgrupp. Det var den enda liknande tjänsten som fanns och kunde användas som modell. Ett annat viktigt stöd i början var de andra husen som då byggdes inom Hälsobyn och deras koordinatorer.

Under våren 2016 började de första innehållen ta form och även strukturen för Rehabiliteringshuset blev tydligare. Snart skapades material om fler ämnen, som bäckenbottens rehabilitering och höftledsoperationer. I oktober 2016 publicerades de första innehållen och namnet hade preciserats till Rehabiliteringshuset.

De första åren utvecklades Rehabiliteringshuset endast inom HUS. Genom det gemensamma projektet Virtuaalisairaala 2.0 för Finlands universitetssjukhus öppnades dock möjligheten till nationellt samarbete. I mars 2017 hölls det första nationella mötet för Rehabiliteringshuset, där man kom överens om samarbete mellan alla universitetssjukhus.

En styrgrupp med representanter från varje universitetssjukhus bildades för att leda samarbetet. Dessutom skapades ett nätverk av nationella kontaktpersoner som förmedlar information mellan organisationerna och utvecklingsnätverket.

De viktigaste aktörerna i utvecklingsnätverket är dock yrkespersoner som arbetar nära klienterna och kunderna. Tillsammans producerar de innehåll inom olika teman i över 20 arbetsgrupper. Även organisationer som Arbetshälsoinstitutet och FPA deltar i innehållsarbetet.

När nätverket växte och innehållsämnena blev fler utvecklades också processerna. Under åren har olika arbetssätt prövats och man har hittat en modell där samskapande och användarnas delaktighet är centrala.

Steg i innehållsproduktionen:

1. Idén eller behovet kan komma från kundrespons eller yrkeserfarenhet.

2. Arbetsgruppen samlas via nationella kontaktpersoner och organisationer.

3. Gruppen planerar och producerar innehållet.

4. Materialet kommenteras innan publicering.

5. Innehållet publiceras och uppdateras vid behov.

Användningen av Rehabiliteringshuset ökar varje år. Yrkespersoner använder innehållet i patienthandledning, kompetensutveckling och introduktion.

Patienter får länkar till guider eller utskrivna instruktioner. Innehållet gör det möjligt att ta del av information även utanför mottagningsbesök.

Rehabiliteringshuset främjar nationellt samarbete och enhetlig handledning.