Talterapi

I talterapi ingår bland annat undersökning av patienten, planering, ordnande och handledning av kommunikationsmetoder som stöder patientens tal samt hjälpmedelstjänster för kommunikation.

Talterapi kan ge hjälp till exempel vid:

• svårigheter i talområdet

• kommunikationssvårigheter

• svårigheter med att producera eller använda rösten

• läs- och skrivsvårigheter

• svårigheter med att äta och svälja

• störningar i munnens motoriska funktion.

Talterapi för neurologiska patienter

Många neurologiska sjukdomar orsakar tal- och sväljproblem.

Neurologiska sjukdomar är cirkulationsstörningar i hjärnan, hjärntrauman, hjärntumörer och neurologiska progressiva sjukdomar såsom MS, MG, ALS och Parkinsons sjukdom. Tal- och sväljproblem kan uppträda som sjukdomens första symtom åtminstone vid hjärntumörer och progressiva neurologiska sjukdomar.

En neurologisk sjukdom eller skada kan orsaka följande störningar som kan försvåra kommunikationen:

• talmotoriska störningar det vill säga dysartri

• språkliga störningar det vill säga afasi

• röststörningar det vill säga dysfoni

• sväljstörningar det vill säga dysfagi.

Läkaren som behandlar patienten skriver en remiss till talterapeuten. Talterapeutens uppgift är att bedöma störningens art och svårighetsgrad och utifrån sin bedömning göra upp en rehabiliteringsplan.

Om patienten behöver talterapi inleds den under vården på vårdavdelningen. Patientens plats för fortsatt vård väljs så att det konstaterade rehabiliteringsbehovet kan tillgodoses. Talterapi kan också fås polikliniskt, det vill säga på talterapeutens mottagning.

Rehabiliteringsmetoderna och målen bestäms enligt patientens störning. Vården av en neurologisk patient består oftast av multiprofessionellt samarbete och innehållet i och betoningen av patienternas rehabilitering varierar enligt patientens individuella behov.