Även om rehabilitering hemma fortfarande är nytt i Finland, tillämpas det redan i många kommuner.
Läsa berättelser om framgångsrika hemrehabiliteringar och deras mål. Berättelserna är hämtade från verkligheten, men personernas namn har ändrats.
Det finns många olika sorters mål. Du vet själv vad som är viktigt för dig och vad du orkar anstränga dig för.
Tillsammans med vårdpersonalen kan du ta fram rätt verktyg för att hjälpa dig att arbeta mot en bättre funktionsförmåga.
Marja är 85 år gammal och bor tillsammans med sin man. Marja lades in på sjukhus på grund av ryggsmärtor. När hon skrevs ut använde hon rullator och hemvården började besöka henne regelbundet. I början av hennes återhämtning serverade Marjas man henne måltiderna i sängen och hon tillbringade dagarna i pyjamas, men hon hade en önskan om att bli självständig igen och att råda över sitt hushåll.
Marja rörde sig osäkert med rullatorn och var rädd för smärta. Att laga mat och komma ut ur huset är viktigt för Marja, och hon identifierade dessa som sina mål med rehabilitering hemma.
Under hemrehabiliteringsperioden vägledde fysioterapeuten hemövningar som tog hänsyn till ryggsmärtan, och med ergoterapeuten övade Marja på att göra kökssysslor med rullatorn. Marja övade sedan på att röra sig utomhus med båda terapeuterna.
Allt eftersom hemrehabiliteringsperioden fortskred behövde Marja allt mindre stöd från hemvården. Vid sitt sista hemrehabiliteringsbesök väntade Marja vid ytterdörren med sminket på och redo att bli eskorterad till frisörskan. Därefter återvände hon hem på egen hand. I slutet av hemrehabiliteringsperioden kunde Marja leva självständigt utan stöd från hemvården.
Lydia bor ensam på fjärde våningen i ett höghus utan hiss. För ett år sedan föll Lydia och fick en fraktur nacken, vilket ledde till sjukhusvistelse och rehabilitering i sammanlagt tio månader.
När hon skrevs ut rörde hon sig med rullator och hemvården besökte henne tre gånger om dagen. Lydia litade inte på sin balans och behövde självförtroende för att kunna göra saker på egen hand. Hon drömde också om ett liv utanför hemmet.
Lydias mål med rehabilitering hemma är att förbättra sin balans så att hon kan utföra dagliga aktiviteter på egen hand, gå till närbutiken och ta metron till sin favoritrestaurang för att äta en måltid. Lydia tvivlade på att hon skulle kunna uppnå sina mål, men lyckades tack vare en period av hemrehabilitering.
Efter några månaders rehabilitering hemma klarar Lydia sina dagliga aktiviteter bra och kan bland annat laga mat. Hon använder fortfarande metron. Lydia beskriver rehabiliteringsperiodens betydelse för henne på detta sätt: ”Jag har ju gymparörelserna, men att få äta på min favoritgrill, det var ju poängen.”
Martti fick en hjärninfarkt för ett år sedan. Han bor tillsammans med sin fru. Utskrivningen från sjukhuset föregicks av en lång och långsam återhämtning. Martti blev förlamad i vänstra sidan av kroppen och behövde rullstol, vilket förändrade hans liv dramatiskt, och han behöver hjälp med att flytta sig från ett ställe till ett annat. Före hjärninfarkten var Martti helt självständig och körde bland annat bil. Paret var mycket aktivt, så livsförändringen har varit stor.
En fysioterapeut och en ergoterapeut besöker Martti och hans fru under en längre period. Terapeuterna ger råd och vägledning. Marttis mål är att förbättra sina motoriska färdigheter, men han har också behövt stöd för att acceptera den nya livssituationen. Ergoterapeuten har varit till hjälp i att hitta ett nytt, meningsfullt och balanserat vardagsliv.
Martti och hans fru hoppas att de ska kunna bo på egen hand igen utan hjälp av hemvården. Drömmen är att ”ha ett eget liv”. De försöker ihärdigt förverkliga denna dröm genom att bygga upp ett nytt vardagsliv och en ny fysisk funktionsförmåga.
Heikkis funktionsförmåga försämrades gradvis till följd av en långvarig sjukdom. Heikkis humör blev också sämre. Efter att ha inspirerats av hemrehabiliteringen återvände Heikkis livsglädje gradvis och han började se möjligheter i sitt liv igen.
Heikkis mål är att komma ut på gården, gå till brevlådan, göra vardagssysslor och laga fläsksås.
Tapios livslust var stark, men en hjärtattack och en efterföljande hjärtoperation försvagade hans tillstånd. Tapio återhämtade sig långsamt och blev frustrerad över att ligga i sängen.
Efter att ha fått tillstånd från sin läkare att påbörja rehabiliteringen har Tapio tränat flitigt med terapeuter och hemvårdare. Tapio är fast besluten att göra framsteg och strävar efter att kunna röra sig ute självständigt. Tapio vill också tvätta sin bil och steka plättar till sina barnbarn.
Marja är 85 år gammal och bor tillsammans med sin man. Marja lades in på sjukhus på grund av ryggsmärtor. När hon skrevs ut använde hon rullator och hemvården började besöka henne regelbundet. I början av hennes återhämtning serverade Marjas man henne måltiderna i sängen och hon tillbringade dagarna i pyjamas, men hon hade en önskan om att bli självständig igen och att råda över sitt hushåll.
Marja rörde sig osäkert med rullatorn och var rädd för smärta. Att laga mat och komma ut ur huset är viktigt för Marja, och hon identifierade dessa som sina mål med rehabilitering hemma.
Under hemrehabiliteringsperioden vägledde fysioterapeuten hemövningar som tog hänsyn till ryggsmärtan, och med ergoterapeuten övade Marja på att göra kökssysslor med rullatorn. Marja övade sedan på att röra sig utomhus med båda terapeuterna.
Allt eftersom hemrehabiliteringsperioden fortskred behövde Marja allt mindre stöd från hemvården. Vid sitt sista hemrehabiliteringsbesök väntade Marja vid ytterdörren med sminket på och redo att bli eskorterad till frisörskan. Därefter återvände hon hem på egen hand. I slutet av hemrehabiliteringsperioden kunde Marja leva självständigt utan stöd från hemvården.
Lydia bor ensam på fjärde våningen i ett höghus utan hiss. För ett år sedan föll Lydia och fick en fraktur nacken, vilket ledde till sjukhusvistelse och rehabilitering i sammanlagt tio månader.
När hon skrevs ut rörde hon sig med rullator och hemvården besökte henne tre gånger om dagen. Lydia litade inte på sin balans och behövde självförtroende för att kunna göra saker på egen hand. Hon drömde också om ett liv utanför hemmet.
Lydias mål med rehabilitering hemma är att förbättra sin balans så att hon kan utföra dagliga aktiviteter på egen hand, gå till närbutiken och ta metron till sin favoritrestaurang för att äta en måltid. Lydia tvivlade på att hon skulle kunna uppnå sina mål, men lyckades tack vare en period av hemrehabilitering.
Efter några månaders rehabilitering hemma klarar Lydia sina dagliga aktiviteter bra och kan bland annat laga mat. Hon använder fortfarande metron. Lydia beskriver rehabiliteringsperiodens betydelse för henne på detta sätt: ”Jag har ju gymparörelserna, men att få äta på min favoritgrill, det var ju poängen.”
Martti fick en hjärninfarkt för ett år sedan. Han bor tillsammans med sin fru. Utskrivningen från sjukhuset föregicks av en lång och långsam återhämtning. Martti blev förlamad i vänstra sidan av kroppen och behövde rullstol, vilket förändrade hans liv dramatiskt, och han behöver hjälp med att flytta sig från ett ställe till ett annat. Före hjärninfarkten var Martti helt självständig och körde bland annat bil. Paret var mycket aktivt, så livsförändringen har varit stor.
En fysioterapeut och en ergoterapeut besöker Martti och hans fru under en längre period. Terapeuterna ger råd och vägledning. Marttis mål är att förbättra sina motoriska färdigheter, men han har också behövt stöd för att acceptera den nya livssituationen. Ergoterapeuten har varit till hjälp i att hitta ett nytt, meningsfullt och balanserat vardagsliv.
Martti och hans fru hoppas att de ska kunna bo på egen hand igen utan hjälp av hemvården. Drömmen är att ”ha ett eget liv”. De försöker ihärdigt förverkliga denna dröm genom att bygga upp ett nytt vardagsliv och en ny fysisk funktionsförmåga.
Heikkis funktionsförmåga försämrades gradvis till följd av en långvarig sjukdom. Heikkis humör blev också sämre. Efter att ha inspirerats av hemrehabiliteringen återvände Heikkis livsglädje gradvis och han började se möjligheter i sitt liv igen.
Heikkis mål är att komma ut på gården, gå till brevlådan, göra vardagssysslor och laga fläsksås.
Tapios livslust var stark, men en hjärtattack och en efterföljande hjärtoperation försvagade hans tillstånd. Tapio återhämtade sig långsamt och blev frustrerad över att ligga i sängen.
Efter att ha fått tillstånd från sin läkare att påbörja rehabiliteringen har Tapio tränat flitigt med terapeuter och hemvårdare. Tapio är fast besluten att göra framsteg och strävar efter att kunna röra sig ute självständigt. Tapio vill också tvätta sin bil och steka plättar till sina barnbarn.
Uppdaterad 28.1.2025
