Saker att tänka på vid motion vid neurologisk sjukdom

Träningsformer där du inte behöver bära hela kroppens vikt passar i allmänhet bra för den som just börjat röra på sig. Exempel på sådana är motionscykling, simning och annan vattenträning samt styrketräning på gym. Även promenader passar de flesta och är ett lätt sätt att komma i gång. Du kan börja träna och prova olika former av motion för att hitta en aktivitet som känns meningsfull för dig.

Mycket tung ansträngning, såsom styrketräning med maximala vikter, rekommenderas inte alltid för personer med neurologisk sjukdom. Rådgör med en yrkesperson inom hälso- och sjukvården innan du börjar med den typen av träning.

Idrottsgrenar där det finns risk för slag mot ryggen eller huvudet rekommenderas i allmänhet inte vid neurologiska sjukdomar. Exempel på sådana är boxning och andra kontaktsporter.

Du kan gradvis öka antalet träningspass och deras längd enligt din egen förmåga. Börja med att förlänga enskilda träningspass och öka därefter antalet pass per vecka. När du orkar bättre kan du öka träningsintensiteten, till exempel genom att öka tempot under en promenad så att pulsen stiger och du blir lätt andfådd.

Efter ett skov av den neurologiska sjukdomen eller en luftvägsinfektion är det säkrast att återgå till motion gradvis genom att först öka antalet pass och längden på dem – och först därefter intensiteten.

Använd stadiga och halkfria skor som lämpar sig för motion för att minska risken för fall. Inomhus kan du exempelvis använda halksäkra strumpor.

Du kan också använda hjälpmedel såsom rollator eller gångstavar för att minska fallrisken och underlätta förflyttning. Vid behov kan du kontakta ditt lokala hjälpmedelscenter. Yrkespersoner inom hälso- och sjukvården kan ge dig vägledning om hur du använder hjälpmedel och bedöma ditt behov.

Kom ihåg att dricka vatten regelbundet under träningen. Uttorkning bör undvikas, eftersom det kan leda till ökade neurologiska symtom.

Var särskilt uppmärksam på temperaturen i träningsmiljön. Hos till exempel personer med MS kan förhöjd kroppstemperatur tillfälligt förvärra symtomen. Du kan motverka detta genom att träna i välventilerade, svala utrymmen eller vid svalare tidpunkter på varma dagar – till exempel tidigt på morgonen eller senare på kvällen.

Träning i extrema förhållanden, som i mycket stark värme, rekommenderas i allmänhet inte.

Vissa neurologiska sjukdomar, såsom MS, kan medföra uttalad trötthet i samband med träning. Tröttheten är inte farlig, men den bör beaktas i återhämtningen.

Var särskilt uppmärksam på hur du orkar under träningen. Ta pauser regelbundet under passet och alltid om du känner smärta eller trötthet. Du får troligtvis tillräckligt med vila om träningen känns bra och du orkar genomföra den.

Låt kroppen få tillräckligt med tid att återhämta sig innan nästa träningspass. Du är sannolikt återhämtad när du känner dig pigg och träningen känns bra och meningsfull.

Med regelbunden träning lär du dig bättre att känna igen din egen lämpliga belastningsnivå och hur mycket vila du behöver.

När du börjar träna kan du känna träningsvärk eller trötthet i musklerna, men detta brukar minska med regelbunden träning.

Om smärtan, till exempel muskel- eller nervsmärta, ökar under träningen och kvarstår länge efteråt, kan det vara bra att förlänga återhämtningstiden. Vid behov kan du kontakta en yrkesperson inom hälso- och sjukvården, som läkare eller fysioterapeut.

Smärtstillande läkemedel kan underlätta träningen. Du kan diskutera detta med en läkare om smärtan försvårar dina möjligheter att motionera.