Gå till sidans innehåll

4. Träning av rörelsekontroll och neurologisk sjukdom

En neurologisk sjukdom kan försämra förmågan att kontrollera rörelser. Det innebär att balans, koordination, smidighet samt kroppshållning och rörelsekontroll kan påverkas. Orsaken kan till exempel vara nedsatt känsel eller muskelsvaghet, vilket gör det svårare att röra sig och att hålla balansen.

En neurologisk sjukdom kan försämra förmågan att kontrollera rörelser. Det innebär att balans, koordination, smidighet samt kroppshållning och rörelsekontroll kan påverkas. Orsaken kan till exempel vara nedsatt känsel eller muskelsvaghet, vilket gör det svårare att röra sig och att hålla balansen.

Neurologiska sjukdomar kan orsaka osäkerhet i balansen. Att röra sig kan kännas ostadigt, och stegen kan upplevas som klumpiga, okontrollerade eller ryckiga.

Balans och rörelsekontroll kan förbättras genom träning, vilket kan göra det lättare att röra sig. Nervsystemet lär sig nya saker hela livet. Genom att upprepa en rörelse eller övning lär sig nervsystemet att fungera effektivare. Detta märks i att den fysiska funktionen blir smidigare.

Det är bra att träna balansen även om du inte har några tydliga balansproblem.

Varför är rörelsekontroll viktigt?

Neurologiska sjukdomar påverkar det centrala och perifera nervsystemet och kan försämra samspelet mellan muskler och nerver. De kan också försämra sinnesfunktioner, till exempel syn eller känsel. Dessa förändringar kan göra det svårare att röra sig säkert och hålla balansen, vilket kan leda till rädsla för att falla och att man undviker aktivitet.

Vid neurologiska sjukdomar är det därför viktigt att träna rörelsekontrollen på ett mångsidigt sätt. Då främjas utvecklingen av rörelseförmåga. Rörelsekontrollen förbättras genom att träna bålstabilitet och samspel mellan nervsystem, muskler och sinnen.

Hur kan man träna rörelsekontroll?

Rörelsekontroll kan tränas till exempel med viktförskjutningsövningar eller stegövningar, som att gå på linje eller att stå på tå eller häl. Du kan också träna balans i vardagen, till exempel genom att stå på ett ben medan du borstar tänderna. Att gå ute i ojämn terräng är också utmärkt balansövning.

För att utmana balansen mer kan du använda olika redskap i träningen. Du kan till exempel använda en balansbräda eller balanskudde. Börja gärna med att stå på balansbrädan med båda fötterna. Prova sedan att röra brädan i olika riktningar genom att röra fotlederna.

Motion som utvecklar rörelsekontrollen inkluderar:

  • promenader och skidåkning i terräng

  • paddling, surfing

  • boll- och racketsporter

  • olika former av gruppträning

  • yoga, tai chi, pilates

  • motionsboxning, självförsvar

  • dans, konståkning

  • slalom, snowboard

  • skridsko- och rullskridskoåkning

  • golf.

Du kan ladda ner eller skriva ut instruktionerna för balans- och rörelsekontrollträning.

En man håller i stolens ryggstöd med sina händer och står på tårna.
Höja sig på tårna stående
  • Stå stadigt. Du kan hålla i dig i till exempel ett räcke, köksbänk eller en vägg under övningen.

  • Lyft hälarna och kom upp på tå. Håll knäna raka och tårna avslappnade under hela rörelsen.

  • Sänk hälarna långsamt och kontrollerat tillbaka till golvet.

  • Upprepa rörelsen i lugn takt enligt din egen förmåga.

Du tränar samtidigt balansen om du gör övningen utan att hålla i dig, eller genom att bara ge ett lätt stöd med händerna. Tänk dock alltid på säkerheten när du utför övningen.

En man håller i stolens ryggstöd med höger hand och står på ett ben. Han har lyft upp sitt vänstra ben i luften.
Stå på ett ben
  • Stå stadigt på båda fötterna.

  • Ta lätt stöd med handen vid behov, till exempel från en stolsrygg eller vägg.

  • Lyft ena foten från golvet.

  • Aktivera sätesmuskeln på benet du står på och håll bäckenet rakt.

  • Fördela vikten jämnt mellan framfoten och hälen. Håll tårna avslappnade.

  • Sänk foten lugnt tillbaka i golvet.

  • Upprepa i lugn takt enligt din egen förmåga.

Du kan göra övningen mer utmanande genom att

  • stå på ett mjukt underlag, till exempel en kudde eller träningsmatta

  • vrida huvudet lugnt från sida till sida medan du står på ett ben

  • sträcka ut det fria benet så långt som möjligt framåt, åt sidan och bakåt

  • kasta en boll från hand till hand. Du kan även kasta bollen mot en vägg eller med en annan person.

Tänk alltid på säkerheten när du gör övningen.

Gör övningen på ett halkfritt underlag så att du vid behov kan ta stöd av till exempel en vägg eller möbler. Be någon vara med och stötta dig om du känner dig osäker.

En man har tagit ett steg framåt med sitt vänstra ben och står på ett ben.
Stegövning - steg framåt

Steg framåt

  • Stå med fötterna i höftbredd.

  • Ta ett steg framåt med ena foten.

  • Stå stilla en stund på ett ben.

  • Kliv tillbaka till utgångspositionen.


En man har tagit ett steg åt sidan med sitt vänstra ben och står på ett ben.
Stegövning - steg åt sidan

Steg åt sidan

  • Ta ett steg åt sidan med ena foten.

  • Stå stilla en stund på ett ben.

  • Kliv tillbaka till utgångspositionen.


En man har tagit ett steg bakåt med sitt vänstra ben och står på ett ben.
Stegövning - steg bakåt

Steg bakåt

  • Ta ett steg bakåt med ena foten.

  • Stå stilla en stund på ett ben.

  • Kliv tillbaka till utgångspositionen.

  • Upprepa övningen lugnt i din egen takt.

Du kan göra övningen mer utmanande genom att hoppa i stället för att ta ett steg.

Tänk dock alltid på säkerheten när du gör övningen.